Enligt en rapport som kom för ett år sedan så hade bara 21 procent av somalierna i Malmö arbete. Men bland de somaliska barn som kommer till läxhjälpen är framtidstron stor. Yahila, 8 år, är just i färd med att tappa sin mjölktänder och ler med stor glugg när han berättar att han kanske ska bli tandläkare när han blir stor. 

Ikram, 15 år, trivs i skolan och siktar på att gå antingen naturvetar- eller samhällsvetarprogrammet på gymnasiet. 

– Jag hade gärna blivit pilot. Eller kanske sjuksköterska, funderar hon.

”Måste ta tillvara på tiden”

De yngsta barnen på läxhjälpen har mycket spring i benen och fnissnivån är hög. För att inte de vuxna som kommer för att hjälpa dem med läxorna ska behöva lägga energi på att hålla ordning på barnen så har de somaliska föräldrarna ett schema, så att minst två av dem alltid är närvarande. 

Fyrabarnsmamman Amina Ismail är kommunikatör för projektet Tryggare uppväxt i Sverige (se artikel intill) och har snart läst in en gymnasieutbildning, samtidigt som hon har klarat av en del andra kurser. Tre av hennes barn är i skolåldern och kommer regelbundet till läxhjälpen. Amina Ismail uppmuntrar dem flitigt.

– Det är många, inte bara de somaliska barnen, som slarvar bort tiden i skolan. Jag försöker få mina att förstå att de måste ta tillvara på den här tiden, att de ska lära sig allt de kan nu när deras hjärnor är öppna, säger hon.

Hon är dessutom en aktiv förälder gentemot skolan.

– Jag är nog en riktig tjatmamma som ringer och pratar med dem hela tiden, säger hon med ett leende.

Viktigt att inspirera unga

Mustafe Nuur är även han med i projektet Säkrare uppväxt i Sverige, där han medverkar som koordinator. Han arbetar annars som behandlingsassistent och kommer till läxhjälpen där han brukar inrikta sig på de barn som behöver hjälp med matte, kemi och fysik. Som somalier med både högskoleutbildning och jobb ser han det som viktigt att inspirera de unga.

– De behöver kontakt med dem som kan ge dem vägledning och fungera som förebilder, säger han.