BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Så säger ett av de 75 barn som har intervjuats om ekonomisk utsatthet av forskare på Örebro universitet. Andra barn vittnar om hur elever mobbas på grund av storleken på deras veckopeng. Och en tjej berättar att hon med egna pengar fick betala för sin kompis skolresa till riksdagen, så att kompisen skulle kunna följa med på det gemensamma studiebesöket. 

Viktigt att alla är med

– Barnen är otroligt solidariska och vill hjälpa till. Men de är också samstämmiga när de säger att alla skolresor borde vara gratis. För det är inte bara själva studiebesöket eller skidåkningen som är viktig om klassen gör en resa. Det är lika viktigt att alla kan vara med om den gemensamma upplevelsen, säger forskaren Kjerstin Andersson Bruck som tillsammans med kollegan Daniel Lindberg ligger bakom studien.

I intervjuerna med barnen framkommer det att skolor och föreningar många gånger förutsätter att alla barn har liknande ekonomiska resurser. Och att fattigdom eller människors olika levnadsvillkor sällan diskuteras i skolan. 

– Vi föreslår därför att skolorna ska lyfta fram det här mer på samhällskunskapen, och att Örebro kommun bör ta fram ett utbildningsmaterial. Skolorna kan också på ett ganska enkelt sätt arbeta med att utjämna skillnader genom att vara helt kostnadsfria, säger -Kjerstin Andersson Bruck.

Påverkar barnens framtid

Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar barnens framtid. Långvarig ekonomisk utsatthet kan leda till sämre hälsa, sämre utbildningsresultat och sämre möjlighet att få ett jobb som vuxen. 

Och här och nu, i vardagen, kan rätt märke på tröjan eller en modern mobiltelefonen vara avgörande för hur din vardag ser ut.

"Jag var på stan med två tjejer och då skulle de köpa en tröja. Den kostade 150 spänn och jag hade 70 för att jag hade jättelite pengar. Men de köpte den. Då känner man sig utanför för att de går runt med den där tröjan i skolan."

– Intervjuerna visar att det är otroligt viktigt för barn att ha statusmarkörer. Barn som inte vill skylta med sin utsatthet vill gärna visa upp sin nya telefon. Medan barn som har det bra ekonomiskt inte tycker att det är lika viktigt, säger Kjerstin Andersson Bruck.