Det visar en ny studie från forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, där man för första gången har analyserat trångboddhet med all tillgänglig data från Statistiska Centralbyrån och Folkhälsomyndigheten, och haft tillgång till information om levnadsvariabler och bekräftade fall av covid-19 för alla Sveriges invånare.
– Under pandemin fanns det väldigt mycket som man misstänkte gällande bakomliggande faktorer till smittspridningen, men som forskare gäller det ju att kunna bevisa saker empiriskt. Det finns ett antal studier som haft tillgång till delar av befolkningen, ett geografiskt urval, men det som är speciellt med denna studie är att vi har nationell registerdata där vi får tillgång till hela landet, säger Mia Söderberg, docent i arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet.
Hög andel inom vården
Forskarna har kunnat följa smittspridningen månad för månad, från januari 2020 till juni 2021, och kan peka ut en rad faktorer som de värst drabbade områdena i Sverige har gemensamt.
Förutom hög andel trångbodda hushåll, låg socioekonomisk status i form av låg utbildnings- och inkomstnivå märker hög andel med invandrarbakgrund och hög andel som arbetar inom vård och omsorg ut sig.
– Framför allt finns det många områden där flera av de här faktorerna sammanfaller, där det slagit extra hårt. Trångboddhet kommer ganska långt ner om man enbart tittar på det som enskild faktor, det är i samspel med andra sårbarhetsvariabler som den kommer högt, säger Mia Söderberg.
Datan bygger på siffror från SCB över alla personer som lagligt uppehåller sig i Sverige, men sannolikt är att siffrorna egentligen är ännu högre.
– Framför allt i storstäderna bor många papperslösa personer, som är ännu mer utsatta. Vi har haft kontakt med några ideella organisationer som uppskattar att det bor mellan 10 000 och 35 000 papperslösa i Sverige, majoriteten i storstäderna, och där trångboddheten är högre än vi kan skatta.
Fler trångbodda i Sverige
I andra studier har man kunnat se att trångboddheten i Sverige är klart högre än i våra nordiska grannländer. 16 procent av de svenska hushållen räknas som trångbodda, jämfört med 6 procent i Norge och 8 procent i Finland. Skillnaderna i trångboddhet mellan inhemskt och utlandsfödda är också mycket högre i Sverige än i övriga Norden.
– 30 procent av invandrarna i Sverige är trångbodda, jämfört med 9 procent av de födda i Sverige, säger Mia Söderberg.
Hon hoppas att kunskapen från studien ska kunna hjälpa till för att minska smittspridningen i framtida pandemier, men samtidigt är det svårt att göra en quick fix av ett stort systemproblem som fattigdom.
– Det finns en tendens att man skuldbelägger individer, men nästan alla de faktorer vi uppmärksammar är tecken på strukturella problem. Man väljer inte att vara fattig eller bo trångt. Och alla som jobbar inom vården och omsorgen var ju de som bar upp samhället under pandemin. Jag vill verkligen poängtera att man inte bör skuldbelägga individerna, utan att det är en samhällsstruktur som ligger bakom.
