– Det finns ingen kommun i Sverige som är större som har en sverigedemokrat som kommunstyrelsen ordförande, säger Martin Pettersson (SD).

Två år har gått sedan valet, drygt ett och ett halvt sedan Martin Pettersson flyttade in. Efter hans socialdemokratiska föregångare syns inte många spår. Martin Pettersson har fått sätta sig egen prägel. Väggarna är prydda av jakttroféer. Renhorn, rådjur och en bäverskalle. Och så en tavla på kung Carl XVI Gustaf, på knä i mossan med ett gevär i handen. 

Nu vill han göra det samma med kommunen. Sätta prägel. I alla fall är det så en del tolkar det. Själv säger Martin Pettersson att det handlar om att få saker gjorda.

– Vi vill inte vara den majoritet som går till val på löften. Vi vill gå till val på den handlingskraft som vi uppvisat under mandatperioden.

Farväl, musselbollar

En uppmärksammad förändring är den nya skolmatspolicyn med mer kött och mindre vegetariskt. Men Martin Pettersson har inte drivit frågan själv. Ansiktet utåt för många av den senaste tidens uppmärksammande beslut är lika mycket den profilerade moderaten Henrik Sundström, också kommunalråd i Uddevalla.

Barnen har efterfrågat det. 

Henrik Sundström ställer först in intervjun. Han måste täcka upp för Martin Pettersson som råkat trippelboka sig. Men sedan har han tid att ses för att fotograferas i alla fall. Väl på plats inser han att han ju behöver äta lunch. Med en kebabtallrik framför sig (ris istället för pommes frites) och lätt jäktad uppsyn berättar han om bakgrunden till varför även skoleleverna ska få äta kebab lite oftare. Eller i alla fall, få äta mer kött. 

– Barnen har efterfrågat det. Vi har sett att när det varit helvegetariska dagar så har väldigt många barn valt bort att äta i skolan överhuvudtaget.

Han återkommer till det flera gånger – eleverna har under många år varit missnöjda med skolmaten. De har klagat över den vegetariska maten, över konstiga experiment med musselbollar, över att det serveras för lite kött. Samtidigt har kommunens kostnader för olika specialanpassningar skenat. Därför ska det nu bli mat som barnen vill ha. Svensk husmanskost. Inga helvegetariska dagar. Mer fläskkött. Inga anpassningar annat än av medicinska skäl. Religion ska till exempel inte vara en ursäkt för att inte äta av den svenska husmanskosten. Den som är muslim och inte äter fläsk får ta det vegetariska alternativet – för ett sådant ska det trots allt finnas varje dag. Målet är att fler elever ska äta och vara nöjda. Inte att minimera klimatpåverkan eller ta hänsyn till enskilda gruppers önskningar. 

– Syftet är inte att i första hand uppfostra barnen eller att rädda världen, det är inget överordnat mål, målet är att så många som möjligt ska äta maten, säger Henrik Sundström.

Varför är det viktigt att skriva i policyn att maten inte ska anpassas efter religiösa kriterier?

– Av flera skäl. Det viktiga är att den mat vi serverar tilltalar så många som möjligt. Men också, den mat som äts i majoritetssamhället ska vara utgångspunkten.

Varför då?

– För att det är majoritetssamhällets mat, det är de som tilltalar den största mängden elever, säger Henrik Sundström.

Bara hälften i bamba

För Martin Pettersson handlar det om att öka nöjdheten. På den största skolan Östraboskolan som har 800 elever var det bara 400 som åt de dagarna köket erbjöd endast vegetarisk mat.

Vår farhåga är att de gått hungriga.

– När hälften av barnen väljer att inte gå och äta har vi ett problem. Då måste vi adressera det. Vi måste ta itu med det och kraftigt öka nöjdheten så att barnen går och äter. Vår farhåga är att de gått hungriga och att vi inte har mätta och glada barn som klarar hela skoldagen. Vi är rädda att det ska visa sig i kunskapsresultaten, säger han.

Martin Pettersson berättar om hur väl den nya matpolicyn har tagits emot. Både elever och föräldrar jublar. 

– Det råder inga som helst tvivel på att det här har fallit i god jord. Det är sällan man som kommunpolitiker får så mycket beröm för ett beslut man fattat. Det känns jättebra verkligen.

 ”Det här känns orättvist”

Men alla är inte lika nöjda. De finns också de som tycker att policyn är dålig, till och med diskriminerande.

– Det här känns orättvist. Varför ska det vara mer fläskkött? Det kan väl vara kött som alla äter? Alltså jag fattar, vi är i Sverige, men jag är också född här, säger 17-åriga Ahmed.Han är muslim, och en av dem som inte räknas in i det som Henrik Sundström kallar majoritetssamhälle. Nu är han på väg bort från Agnebergsgymnasiet, för att köpa lunch tillsammans med sina kompisar Abdi och Muhammed. Orsaken: skolmaten går inte att äta. 

– Vi kollar inte ens längre vad det ska bli för mat för det är gris nästan varje dag, fyra av fem dagar typ, säger Abdi.

Men det finns ju ett vegetariskt alternativ? 

– Vi känner att vi inte få energi och näring, så som när vi äter kött. Så därför måste vi ut och äta, säger Ahmed.

Även 20-åriga Ifnan som vi träffar utanför gymnasieskolan tycker att den nya policyn särbehandlar muslimer negativt. 

– Det känns tråkigt och orättvis. Jag har inte varit så många år i Sverige men jag gör rätt för mig, i somras sommarjobbade jag och betalade skatt, säger hon.

Bland andra elever väcker frågan betydligt mindre känslor. Emma, Alva och Julia har hört att det har varit snack om maten, men inte mycket mer än så. 

– Jag har inte märkt så stor skillnad, men det är nog lite bättre nu, säger Emma.

Mer kött och mindre vegetariskt tycker de är bra.

– Den vegetariska maten smakade konstigt. Jag brukar inte äta den. Kött är godare, säger Alva.

Svårt att vara muslim

I norra delen av Uddevalla, i samma tegelkomplex som Dalabergs bibliotek, ligger Uddevallas moské. Även här har skolmaten varit ett samtalsämne de senaste veckorna. Moskébesökaren Zain Ahmed tycker att politikernas argument är svåra att förstå. Särskilt att den nya matpolicyn skulle innebära ett större elevinflytande. Han tycker att det har blivit tvärtom. 

– Varje skola borde prata med barnen om vad de gillar att äta. 

Han har själv barn i skolan och berättar att de inte tycker att förändringen är bra.

– De kommer hem efter skolan och är hungriga.

För Zain Ahmed känns beslutet som ett sätt att berätta för muslimerna hur de borde leva. Han upplever att det överhuvudtaget har blivit så i Sverige sedan valet.

– SD bestämmer över landet nu. Det är hundra procent dåligt. De vill bestämma över alla, att alla måste följa deras sätt.

Även Hana Sltane och Kaothar Zaidan har barn i Uddevallas skolor. När vi träffar dem utanför moskén vill de gärna berätta. 

– Mina barn gillar inte vegetarisk mat. De är hungriga när de kommer hem från skolan, säger Hana Sltane, som har en sjuåring och en åttaåring i skolan.

Hon berättar att hennes barn var nöjda med maten som serverades i skolan tidigare. 

– Det finns mycket svensk mat som inte är gris. Barnen gillar köttbullar, korv, kyckling, lamm. De äter det mesta och tyckte om mycket av maten som de fick i skolan, säger hon.

Politikern ska inte bestämma vad vi ska äta eller dricka.

Kaothar Zaidan har en dotter som är 14 år och går i årskurs åtta. 

– Hon köper smörgås varje dag. Hon äter den vegetariska maten, men köper mat i affären också för att bli mätt, säger hon.

Har det blivit svårare att vara muslim i Uddevalla sedan SD tog över makten?

– Ja.

Det finns ingen tvekan i Hana Sltanes röst när hon svarar.

– Det är jättesvårt för muslimska familjer här nu. Barnen är ledsna, jag är ledsen. Politikerna ska inte bestämma vad vi ska äta eller dricka. Sverige är en demokrati, säger hon.

Nu blir det mer utsläpp

Den nya matpolicyn har också fått kritik för att den innebär större klimatavtryck. Griskött orsakar visserligen mindre växthusgaser än nötkött, men mer än kyckling. Och betydligt mer än vegetarisk kost. 

Tillbaka utanför Agnebergsgymnasiet kommer medieeleverna Joli Galoni, Oliwer Tillack och Emelie Johannesson gående. De är tveksamma till matpolicyn.

– Om man ser ur klimatperspektiv är det ju inte bra att ha mer kött och mindre vegetariskt, säger Joli Galoni.

Den vegetariska maten har kanske inte varit jättegod. 

Hon tycker att det hade varit bättre om skolan försökte göra godare vegetarisk mat, istället för att ta bort den helvegetariska dagen. Emelie Johannesson håller med.

– Den vegetariska maten har kanske inte varit jättegod. Men de skulle ju kunna fokusera på att göra den bättre istället, säger hon.

Då är klimatfrågan underordnad.

Henrik Sundström hoppas att även kvaliteten på den vegetariska maten kommer bli bättre nu. Men det är inte det övergripande målet. Inte heller att skolmaten ska innebära så låg klimatpåverkan som möjligt. 

– Det viktiga är att barnen får sådan mat de gillar och de äter, då är klimatfrågan underordnad.

Vill bygga kärnreaktorer

De senaste åren har Uddevalla knappast gjort sig känt för progressiv klimatpolitik. Istället har det nya styret kampanjat intensivt mot vindkraft, bland annat genom en uppmärksammad kampanj där de köpte annonsutrymme på sajten Bulletin. De har lämnat samarbetet med rättvisemärkningen Fairtrade, slopat målet om en viss andel ekologisk mat och, inte minst, föreslagit att Uddevalla ska bygga små kärnreaktorer. 

Oppositionspolitikerna ser förslagen som exempel på hur de styrande fattar beslut snarare utifrån sin egen magkänsla än baserat på tjänstepersoners bedömningar. Miljöpartiets lokala ordförande Isak Jannert säger att det extrema har blivit vardag. 

– Att vårt lilla kommunala bolag ska ha ett kärnkraftverk. Det är sprunget ur en attityd där man tror att det bara går att köpa ett och sedan är det bra med det. Nu verkar det som att de börjar förstå att det är aningen dyrare och mer komplicerat att bygga.

Jag är så frustrerad så jag vet inte vad jag ska göra av mig. 

Ingemar Sandberg, kommunalråd för Socialdemokraterna, suckar uppgivet. Förslaget om kärnreaktorer menar han är orealistiskt. Ett av många bevis för det nya styrets politik, som han kallar ”tokig och inkonsekvent”.

– Jag är så frustrerad så jag vet inte vad jag ska göra av mig. Jag har varit politiskt engagerad i 40 år, och heltidspolitiker i 15 år. Nu ser vi hur den här typen av klåpare i ren okunskap kliver fram och ställer till det för Uddevalla.

”Det är inte diskriminerande” 

Det som Henrik Sundström och Martin Pettersson själva kallar för handlingskraft, beskriver han som ogenomtänkta beslut. Han pratar om kaos och oreda.

De drömmer om ett alternativ som inte existerar.

– De upphäver beslut som man tycker är förknippade med den gamla majoriteten, som för att visa ”nu är det vi som bestämmer”. Det är lite maktfullkomlighet. Samtidigt driver de igenom annat som inte går att förstå. Som det här med matpolicyn till exempel. Eller kärnkraften. De drömmer om ett alternativ som inte existerar.

Han håller visserligen med om att det behövdes en ny matpolicy, men vänder sig mot intentionen och formuleringarna: svensk husmanskost och mer kött.

– Jag är helt övertygad om att deras enda syfte är att skapa en poäng, att ge sig på muslimer, och vifta bland sina väljare.

Enligt Martin Pettersson handlar det inte alls om att ge sig på muslimer. Inte heller kan han se att matpolicyn skulle vara diskriminerande.

– Det är inte diskriminerande eftersom alla elever erbjuds två alternativ, och de som behöver specialkost, de får det, säger han.

Väljarna tar ställning till vilken riktning de vill att staden ska gå i.

Han är inte heller bekymrad över kritiken från oppositionen om att beslut fattas för snabbt och kaosartat. 

– Det hade varit allvarligare om vi inte hade gjort det vi gick till val på att göra. Ytterst är det en demokrati och en politiskt styrd organisation där väljarna tar ställning till vilken riktning de vill att staden ska gå i.

M-resa mot avgrunden?

Året innan valet 2022 styrdes Uddevalla av bland andra Socialdemokraterna och Moderaterna. En nödlösning efter att det tidigare styret brakade samman under pandemin. Men nu ser Ingemar Sandberg ett sådant styre som otänkbart. Han är inte alls förvånad över att Moderaterna har vänt sig till Sverigedemokraterna. Det är inte Isak Jannert heller. Han menar att Henrik Sundström har radikaliserats. 

– Hans resa mot avgrunden har pågått i åratal. Vilket om inte annat synts i hans Twitterflöde. Hur det har kunnat bli så här extremt så snabbt vet jag inte.

Sverigedemokraterna står oss mycket närmre. 

Även för Henrik Sundström vore det numera otänkbart att samarbeta med Socialdemokraterna.

– I normalfallet hade vi inte samarbetat med S. Sverigedemokraterna står oss mycket närmre. Det går väldigt lätt att komma överens,.

På vilket sätt skiljer sig er politik åt?

– Jag har hittills inte stött på någon fråga där vi inte kommit överens.

”Ser ungefär samma problem”

Liksom Martin Pettersson säger Henrik Sundström att det som utmärker kommunens nya styre är att de ”får saker och ting gjorda”. Som exempel nämner han beslutet att inte längre vara en fristadskommun.

– Det var en sådan sak som vi tidigt var överens om, att det ska vi så långt som möjligt stoppa. Det finns ingen anledning för kommunen att ha ett lokalt program för asylinvandring.

På lokalnivå är vi väldigt tydligt icke vänsterliberala partier.

Han säger att det inte finns något parti han hellre regerar tillsammans med. Inte bara för att samarbetet mellan honom och Martin Pettersson går smidigt, att de trots sina olika bakgrunder kompletterar varandra – utan också för att de delar någon slags värdegrund.

– På lokalnivå är vi väldigt tydligt icke vänsterliberala partier. Vi är ganska konservativa, ser ungefär samma problem.

Hur definierar du de problemen?

– Vi vill ha fokus på kärnverksamhet. Kommunen har satsat på annat, men vi tycker att det viktiga, som till exempel med skolmaten, inte är att vi räddar välden eller uppfostrar barn. Vi löser praktiska problem och inte världens problem.