Nej det är inte några sena semesterfirare som har slagit sig ner i grässluttningen vid motorvägen. Det här är basen för strejkvakterna utanför Teslas verkstad i Örebro. Och den börjar bli ganska permanent. I tio månader har de stått här. I 20 minusgrader, stormbyar, värmebölja och ösregn. 

– Det börjar bli skämmigt det här. De får fan ta och skärpa sig nu, Tesla alltså, säger Johan Bonde som tillsammans med Magnus Bergvall precis ska bli avlöst. 

Deras två och en halv timmes-pass är över för den här gången. Ungefär en dag i månaden har de stått här. Ingen av dem är själva anställda på Tesla. De arbetar på gruvmaskinsföretaget Epiroc några kilometer bort men är aktiva i IF Metall som har utlyst strejken. De står här och vaktar för att strejken inte handlar om bara Tesla, utan om alla på den svenska arbetsmarknaden. 

– Tesla får ta seden dit de kommer, även om det ägs av en av världens rikaste gubbar, säger Mattias Eriksson som ansluter och drar på sig varselvästen. 

Hans pass börjar nu. Han sitter i IF Metalls avdelningsstyrelse och har stått här varannan vecka sedan strejken startade. Han har trots strejken fått titta på när nya bilar kommit på lastbilsflak, nyinköpta Tesla köras iväg till nya bilägare och gamla bilar köras in för reparation. Verksamheten pågår, bland annat för att alla anställda inte valt att delta i strejken och för att Tesla använt strejkbrytare, influgna från andra EU-länder.

– Fördjävligt, säger han. 

Musk: De kan knulla sig själva

– Något mer måste vi ta till. För om vi ger oss nu är vi rökta, säger hans fackliga kollega Sara Hallin som också är redo att gå på sitt strejkvaktspass. 

Att det efter tio månaders strejk fortfarande verkar vara helt låst är unikt i svensk strejkhistoria. Men det är mycket som är unikt med den här konflikten. 

Elon Musk agerar på ett sätt som ibland kan verka nästan irrationellt. 

Som Elon Musk, mångmiljardaren och ägaren och grundaren av Tesla. 

– Elon Musk agerar på ett sätt som ibland kan verka nästan irrationellt. Det finns det här exemplet, när han sitter på en scen och blir intervjuad av en reporter från New York Times om att annonsörer på X har varit kritiska till uttalanden som Elon Musk har gjort sedan han köpte plattformen och Elon Musk svarar att ”they can go fuck themselves”.  Det gör normalt sett inte en företagsledare vars affärsmodell bygger på annonsintäkter. Han beter sig på ett sätt som inte alltid baseras på rent företagsekonomiska kalkyler.

Det säger German Bender, utredningschef på Arena Idé och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Han säger att Tesla förflyttar själva spelplanen för en arbetsmarknadskonflikt genom att inte acceptera hur det brukar gå till i Sverige, bland annat genom att ogenerat plocka in strejkbrytare och dra Postnord och Transportstyrelsen inför domstol för att myndigheternas respekterar facken ST:s och Sekos sympatiåtgärder och stoppar postgången till Teslas anläggningar. 

– Det påverkar så klart människors bild av Tesla. Men jag är inte så säker på att Tesla tycker att det är negativt. Tesla gillar att se sig själva som ”disruptors”, som man brukar kalla det i techbranschen. För att det på något sätt ska uppfattas som negativt för företaget så behöver de tappa mer i försäljningssiffror, och det gör de inte än så länge, säger German Bender. 

Ministrejk med stora konsekvenser

Tvärtom blev Tesla model Y den mest sålda bilen i Sverige, både förra året och under det första halvåret i år. Trots strejken. Som arbetsgivare är dock Tesla små i Sverige. Bara drygt 100 personer på Teslas verkstäder är uttagna i strejken, varav omkring hälften faktiskt deltar. Varför är det ändå så viktigt för IF Metall, med över 300 000 medlemmar, att hålla i strejken månad efter månad? 

– Om man skulle låta Tesla ha sin verksamhet utan kollektivavtal är det risk att andra arbetsgivare börjar ställa sig frågan varför de ska ha kollektivavtal, säger German Bender. 

Skulle det sprida sig till andra företag i samma bransch och så småningom till andra företag i andra branscher kan den svenska modellen spricka. Eftersom vi har flera stora arbetsgivare med många anställda i Sverige skulle kollektivavtalstäckningen kunna sjunka snabbt. 

– Faller den under 80 procent skulle EU:s minimilöndirektiv gälla i Sverige och det vill inte arbetsgivare heller.

Då är facket rökt, som Sara Hallin utanför Tesla i Örebro säger. Mycket står alltså på spel. Men för Tesla då? Varför håller mångmiljardärer Elon Musk emot så hårt när det bara gäller några hundra arbetare i ett land långt borta?

– De ser det nog som facken, att det finns en risk för smittoeffekter. Om de går med på ett kollektivavtal här, då kommer deras fabriker i framför allt USA och Tyskland att peka på Sverige och säga att om ni tecknar kollektivavtal där så vill vi också ha det. Där handlar det om tiotusentals anställda och det skulle kosta mycket, mycket mer, säger German Bender.

Underskattad motståndare?

Elon Musk är känd för att hysa särskilt heta känslor kring fackförbund. Negativa sådana. I sitt direktsända samtal på plattformen X med presidentkandidaten Donald Trump fick han beröm för sitt kompromisslösa ledarskap och för att ha sagt att alla som strejkar får sparken. Nu vill Trump ha med Musk i sin regering som minister eller rådgivare. Genom åren har arbetare som engagerat sig fackligt på Teslas amerikanska fabrik tvingats sluta och så sent som i juni röstades ett förslag om att börja med förhandla med facket och sluta att motarbeta facklig organisering ned av aktieägarna. 

Det här har blivit en av det här landets absolut längsta arbetsmarknadskonflikter någonsin.

Har det mäktiga IF Metall underskattat sin motståndare? 

Nja, säger Simon Petersson, avtalssekreterare på fackförbundet. 

– Vilken Musks roll i den här konflikten är, det vill inte jag spekulera i, jag vet inte. Det är ju vida känt vilka hans allmänna uppfattningar är. Det är bara att konstatera att det här har blivit en av det här landets absolut längsta arbetsmarknadskonflikter någonsin. Hade vi förväntat oss det? Det får jag ärligt säga att det hade vi kanske inte gjort. Vi hade hoppats på något annat, men vi är beredda på allt.

Även strejkbryteri?

– Den här typen av organiserat strejkbryteri som vi ser hör inte hemma på svensk arbetsmarknad. Vi har i Sverige en väldigt tråkig och bråkig historia med hur det funkade i början på 1900-talet. Det ledde till att parterna kom överens om hur det skulle hanteras framöver. Det TM Sweden (Tesla i Sverige) gör är att man frångår den praxisen. Och det är rent ut sagt fördjävligt.

Har ni några möjligheter att möta det?

– Det  är inte olagligt att bryta strejken. Var och en har rätt att vara neutral i arbetsmarknadskonflikter. Att lagstifta om att ingen får jobba när det är strejk, det löser inte problemet.

Men det gör ju att verksamheten fortsätter att rulla trots konfliktåtgärderna. Har er strejk någon effekt då?

– Man får titta lite på vad man menar med att verksamheten rullar. Vi påstår inget annat än att det är klart att det bedrivs verksamhet. Men vår uppfattning är att de konfliktåtgärder som riktas mot Tesla, både från oss och från medlemmar i andra fackförbund är jävligt försvårande för TM Sweden. Det innebär att de har problem med att hantera avfall och de har problem att få in bilar i landet. Det kostar mer. Så jag tror inte att man ska se det som bara för att öppetskylten hänger på dörren så är allt frid och fröjd, säger Simon Petersson. 

Lojala som fotbollssupportrar

I ärlighetens namn är det inte bara strejkbrytare som har sett till att verksamheten har rullat på. Många av de anställda på Tesla har inte varit medlemmar i facket och har inte heller gått ut i strejken. Enligt Medlingsinstitutet var det bara en tredjedel av de anställda som deltog aktivt i strejken under de första månaderna. Nu säger facket själva att något har hänt under sommaren.

– Vår uppfattning nu är att vi har nått över eller omkring 50 procent av de anställda som skulle omfattas av vårt avtalsområde. Vilket vi tycker är väldigt positivt, för det betyder nämligen att fler går ut i strejk helt enkelt, säger Simon Petersson.

Men varför först nu efter flera månaders strejk?

– Min bild är att vi jobbar ju hårt med organisering kontinuerligt. Deras kamp har väl gett effekt på de som är kvar och som på olika sätt har insett fördelarna med att ha sina anställningsvillkor reglerade i framtiden. 

Tesla har själva jobbat hårt för att sprida bilden av att strejken inte har någon effekt och att allt är som vanligt. Att 90 procent av de anställda fortfarande skulle jobba är en siffra som cirkulerat. Och den har de fått god hjälp att sprida av Tesla-grupper i sociala medier, där det också berättas att Teslas anställda redan har bättre löner än anställda på andra bilfirmor. 

– Teslas kunder är extremt lojala. De beter som supporters som håller på ett fotbollslag. Allt som Tesla gör är rätt, även om det är fel. Bland dem har Tesla fått definiera verkligheten runt strejken, säger Peter Esse, bilexpert och biljournalist som bevakat strejken. 

I befolkningen i stort var det över hälften av svenskarna som stödde strejken när Svenska Dagbladet och Novus genomförde en opionsmätning i slutet av förra året. En majoritet svarade också att förtroendet för Tesla som varumärke har förändrats. Men enligt Peter Esse är den majoriteten inte samma personer som kör Tesla. 

Facket beskrivs som en maffia i de här Tesla-grupperna i sociala medier. 

– Strejken har inte påverkat deras bild av Tesla. Däremot har inställningen till Tesla påverkat hur man ser på strejken. Facket beskrivs som en maffia i de här Tesla-grupperna i sociala medier. 

Inspirereras av Toys R Us

Låg facklig organisering, en motståndare som skiter i svenska normer, strejkbrytare som får verksamheten att rulla och kunder som identifierar sig mer med Musk än med arbetarna. Är det kört för facket? En gång tidigare i svensk facklig historia har ett svensk fackförbund vunnit en kamp om kollektivavtal mot en stor amerikansk jätte. Och det exemplet lyfts fram nu som inspiration. På 90-talet när leksakskedjan Toys R Us kom till Sverige strejkade Handels  och den amerikanska storchefen tvingades till sist ta flyget till Sverige och underteckna avtalet. 

– Det finns likheter så klart. Toys R Us var den första ”category killer” som etablerade sig i Sverige. De var också ideologiskt emot kollektivavtal och strejken ledde till flera sympatiåtgärder från andra förbund eftersom det var den svenska modellen som stod på spel, säger Stefan Carlén, chefsekonom på Handels. 

Men han pekar också på några olikheter. Dels var det färre och färre som handlade i butikerna efterhand som strejken fortskred. Och dels fick Handels ett uttalat stöd av arbetsgivarorganisationen. 

– 1995, när strejken mot Toys R Us pågick, låg vi samtidigt i en vanlig strejk gentemot dåvarande Svensk handel som hette HO på den tiden. Ändå stöttade arbetsgivarorganisationen oss i strejken mot Toys R Us. Andra leksaksföretag som var medlemmar i den organisationen kände att de inte ville ha ett företag som kunde konkurrera med lägre löner och sämre villkor. Visserligen finns det några uttalanden även nu från arbetsgivarhållet, om att det är rimligt att Tesla skriver kollektivavtal, men vi hade ett mera tydligt stöd. 

Skönare stolar – längre strejk

Kanske är den svenska modellens dagar räknande. German Bender tror inte det men ser oroande tecken. 

– Tesla är ett exceptionellt fall som inte ska ses som en barometer på läget på svensk arbetsmarknad. Men om IF Metall hade haft högre medlemssiffror skulle de ha betydligt större möjlighet att påverka Tesla. Då skulle de verktyg som den svenska modellen ger fackförbundet vara tillräckliga förmodligen, då hade kanske till och med Elon Musk nått en bortre gräns snabbare för hur dyrt och störande det här får bli. Organisationsgraden i Sverige är hög generellt, men i vissa branscher är den inte det, och nu ser vi vilka svårigheter det kan leda till. 

Tesla är ett exceptionellt fall som inte ska ses som en barometer.

Utanför den runda Tesla-byggnaden i Örebro är nästa strejkvaktspass igång. En och annan bil och långtradare som passerar tutar uppmuntrande. 

– En dag när jag stod här kom en gubbe med nybakade bullar. Det gör att man orkar lite till, säger Mattias Eriksson. 

Det hade varit skönt med lite bättre stolar om nu strejken ska dra ut ännu längre, det erkänner han. Men han är beredd att hålla i.

– Även en gubbe som Musk borde förstå att det är bra med fred på arbetsmarknaden.