– Grundproblemet i det här är att vi lärare kan uppmuntras att sätta högre betyg än motiverat på ett mer eller mindre subtilt sätt och att det i alla led från en rektor upp till huvudman enbart är goda resultat som premieras. Även om resultatet är osannolikt utifrån elevunderlaget och det egentligen inte tillförts några resurser. 

– I utredningen hävdar man att man inte hittar bevis för att de här allra värsta anklagelserna stämmer men det betyder ju inte att de här oegentligheterna inte har skett. 

Mycket i utredningen är luddigt menar Christian Liljeros. Men en konkret åtgärd som nämns är att man ska tillföra extra resurser för att problemen inte ska upprepa sig. Om så verkligen sker får dock framtiden utvisa. 

– Jag har inte sett några konkreta sådana tillförda resurser kan jag säga idag.

Läs Dagens ETC:s granskning:Trots varning från visselblåsare – 49 betyg sattes av rektorer

”Vittnar om mörkertal”

Efter höstens mediegranskning av prövningsfusk på skolan skickades en enkät ut till de cirka 70 fackanslutna medlemmarna, med frågor om påtryckningar vid betygssättning. 33 lärare svarade varav 15 sade att de inte har upplevt några påtryckningar överhuvudtaget. Totalt fick fackförbundet information från 8 personer som på nåt sätt själva har upplevt påtryckningar. Och det är ytterligare tio stycken som inte har upplevt det själva men som känner till att det sker. 

– Det vittnar ju om ett mörkertal. Varför hälften av de tillfrågade medlemmarna inte svarat vet vi inte. Det är inte uteslutet att några av dem känner att det inte är säkert eller litar på hur informationen hanteras, säger Christian Liljeros.

Vid en presentation av den interna utredningen för lärarna på Cybergymnasiet nämnde fackföreträdare att berättelserna som kommit fram var för vaga för att ses som bevis. Det har lärare reagerat på och kritiserat facket för. 

– Flera berättelser var andrahandsberättelser och det är kanske inte är lika tillförlitligt som förstahandsinformation. Sen var ju inte syftet att något av de här svaren i sig skulle utgöra bevis. Utan indikationer för att kunna gå vidare med utredningen. 

Inte anonyma mot facket

Enkäten var tänkt som en kanal för att få fram så konkreta uppgifter som möjligt där man kan vara anonym inför arbetsgivaren. Men medlemmarna var inte anonyma mot facket. 

– Det i sig kan ju såklart göra att folk inte vågar svara för att man inte litar på eller inte vill att facket ska veta vilka de är. Det kan ju såklart ha dragit ner svarsfrekvensen. Det har jag ingen aning om. 

Vi har pratat med flera lärare som har känt frustration för att uppgifter som de har lämnat kring oegentligheter inte lyfts fram i den här interna utredningen. Och som inte riktigt har funnit nåt forum för att dela med sig av sina erfarenheter. 

– Jag kan absolut beklaga det. Men jag kan inte riktigt förstå det, utifrån att det var hela syftet med enkäten.

En av lärarna upplevde innan mediegranskningen att du fiskade efter namn och uppgifter i granskningen för att kunna lämna över detta till Academias hr-avdelning. 

– Jag vet att den upplevelsen uppstod. Men jag bedömde att det reddes ut både genom fackförbundet och i samtal med medlemmar. Syftet var aldrig att samla in några namn utan att kunna kartlägga beteendet eller missförhållandena. 

Vad var syftet att samarbeta med Academedia innan de här artiklarna kom ut?

– Syftet för ett fackförbund är inte i förhållande till en publicering av en artikel. Syftet för ett fackförbund är utifrån medlemmarnas intresse att kartlägga och hantera problemen som finns på medlemmarnas arbetsplatser.

Fanns det någon fog i fackmedlemmens rädsla – lämnade du över namn och uppgifter till Academedia?

– De enda personerna som har framträtt med sitt namn mot arbetsgivaren är tre personer som själva har valt att göra det. Det facket gjorde var inte att be om flera namn utan att be om eller uppmana att medlemmar skulle framträda med sina berättelser. För att ha ett större underlag för att se hur omfattande och djupt de här oegentligheterna har varit.