Om drygt ett år, i januari 2020, träder sannolikt den nya lagen om strejkrätt i kraft. Förslaget till ändringar i nuvarande lag är just nu ute på remiss, men eftersom förslaget baseras på en överenskommelse mellan LO, TCO, Saco, Unionen och Svenskt Näringsliv, menar arbetsrättsexperten Kurt Junesjö att det kommer att gå igenom.
– Fack och arbetsgivare är överens om att det här ska genomföras, det hela är initierat av en S-regering, och får vi en borgerlig regering kommer de knappast att motsätta sig förändringen, så vi kan nog vara säkra på att den träder i kraft 2020, säger han.
Kurt Junesjö menar att det kommer innebära begränsningar av strejkrätten. Bland annat blir det svårare för fackförbund som inte har förstaavtalet med arbetsgivaren att varsla om stridsåtgärder. Ett varsel som det Handels nu har lagt, kommer att bli omöjligt att lägga, menar han.
– Efter 2020 kommer Handels inte kunna ställa krav på att deras avtal ska vara förstaavtal. Det framgår av punkt fyra i den paragraf som reglerar förbudet att vidta stridsåtgärder. Med de nya reglerna får de inte ställa krav på hur ett avtal ska tillämpas, som de ju har rätt att göra nu, säger han.
Öppnar för avtalsshopping
Därmed får arbetsgivaren större möjlighet att själv välja vilka de ska teckna kollektivavtal med. Det öppnar för avtalsdumpning, eller avtalsshopping, menar Kurt Junesjö.
– Arbetsgivaren kommer kunna byta ett dyrare avtal mot ett billigare. I det här fallet med Handels handlar det inte om ren avtalsshopping eftersom de redan har det billigare kollektivavtalet och inte vill byta till det dyrare, men konsekvenserna blir i princip desamma, att arbetsgivaren har makten att välja det avtal som för dem är bäst.
I förlängningen menar han att risken är att arbetsgivarna kommer att utnyttja lagstiftningen och den begränsade strejkrätten till att teckna de avtal där lönerna är lägst.
– Det kommer att vara en successiv process, men som sannolikt kommer att göra att det system vi har idag, där kollektivavtalet garanterar en viss lön istället för att vi har minimilöner, kommer att sättas ur spel.
”Fortsatt rätt till stridsåtgärder”
Per Bardh, avtalssekreterare på Handels, tolkar dock lagförslaget annorlunda – i alla fall när det gäller rätten att vidta stridsåtgärder för att få arbetsgivaren att teckna rätt kollektivavtal.
– Om både vi och det förbund som arbetsgivaren har ingått kollektivavtal med är överens om att ett visst avtal inte är tillämpligt, då har arbetsgivaren sagt att de rättar sig efter den ordning som förbunden meddelar. Gör de inte det skulle vi även fortsättningsvis ha rätt att ta till stridsåtgärder.
