BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Extremhögern gjorde väsen av sig i ungefär två minuter, sedan tystnade de. Det passar inte i deras retorik att det nu går så dåligt för Storbritannien på flera sätt, det skrämmer vanliga människor, säger Ylva Nilsson, journalist och föreläsare som har bevakat EU i nästan 30 år.

Dagarna efter Brexit var det många som varnade för att Storbritannien kan få efterföljare. Men Ylva Nilsson tror inte att det är särskilt sannolikt med fler folkomröstningar. Inte ens i Frankrike, där Marine Le Pen har lovat att det kommer bli så om hon vinner presidentvalet som hålls nästa vår.

– Just nu förefaller EU vara en mycket tryggare plats än att vara utanför. Fortsätter utvecklingen i Storbritannien på samma sätt, med stigande arbetslöshet och företag som lämnar landet, så tror jag inte att något parti kommer driva på för en folkomröstning, säger hon.

Avkylande effekt

Björn Fägersten, statsvetare och forskare på Utrikespolitiska institutet, tror också att EU-skeptikerna kommer att ligga lågt tills vidare.

– Så länge det ser ut att bli tufft för Storbritannien väntar partierna. Brexit verkar ha haft en avkylande effekt på kritiken snarare än tvärt om, som det är nu framstår det som ett ganska radikalt steg att lämna unionen, säger han.

Men även om Brexit inte har lett till att de högerpopulistiska partierna ställt sig barrikaderna och krävt utträde, har folkomröstningen i Storbritannien ändå gjort att politiker från höger till vänster har påpekat att EU har problem. I Sverige har såväl EU-förespråkarna Moderaterna som KD sagt att de nationella parlamenten bör få större inflytande över lagstiftningen inom EU, och Centerpartiledaren Annie Lööf menar att EU ska fokusera på att göra färre saker bättre. Samtidigt har också den europeiska vänstern sagt att Brexit är ett bevis för att EU inte fungerar. Spanska Podemos ledare Pablo Iglesias gick tillsammans med Greklands premiärminister Alexis Tsipras ut och sa att det behövs ett nytt EU. Ett som bygger på demokrati, solidaritet och sociala skyddsnät.

Minskad makt

Ylva Nilsson menar att de allra flesta är överens om att EU behöver förändras – men på vilket sätt man vill se förändring skiljer sig åt.

– Vänstern vill att EU ska ha mindre makt, och de vill även en stor del av högern. Men vad menar de med mindre makt? Snarare än mindre makt handlar det om att de vill flytta makten till särskilda områden, för vänsterns del till sociala frågor och mänskliga rättigheter, medan högern vill att EU ska ha mer makt över handel, försvar och säkerhet. Ökad demokrati och minskad makt betyder helt olika saker för olika partier och olika länder, säger hon.

Göran von Sydow, forskare i statsvetenskap på Svenska institutet för europapolitiska studier, håller med.

– EU-kritiker från höger och vänster har det gemensamma att de vill att nationerna ska bestämma mer själva, men av helt olika anledningar. Om EU nu ska ha mindre makt blir det väldigt svårt att komma överens om på vilket sätt, säger han.

Inte heller Göran von Sydow tror att Brexit innebär att fler kommer mobilisera för folk-omröstningar. Men om Stor-britanniens utträde dröjer skulle det kunna bli annorlunda.

– Om utträdet förhalas och det blir en situation där de lyckas förhandla sig till bra villkor snarare än att de verkligen går ur unionen, kan det tolkas som att folkomröstningar är ofarliga. Då blir det lättare att sälja in folkomröstning till befolkningen och fler följer kanske efter.

Frankrike:

Marine Le Pen från högerextrema Front National har lovat att det blir en folkomröstning om hon vinner valet 2017. Kritiken handlar om att EU medför för stor invandring, bidrar till en skadlig globalisering, och skapar osund konkurrens om jobben. Tyskland anses också ha för stort inflytande.

Polen:

Konservativa Lag och Rättvisa är starkt EU-kritiska. De vill inte att EU ska bestämma över flyktingmottagande. Men snarare än utträde vill de ha ett nytt fördrag. Många polacker arbetar i EU-länder och landet får också mycket pengar i EU-bidrag, och bara drygt 20 procent av invånarna vill lämna EU.

Ungern:

Både regerande högerpartiet Fidesz och högerextrema Jobbik är EU-kritiska. Jobbik kräver dock inte längre ett utträde – premiärminister Viktor Orbán menar att han är stolt över att vara med i EU, men samtidigt har han sett till att det i höst bli en folkomröstning om EU:s flyktingkvoter. Precis som många andra högerpopulistiska partier motsätter sig Fidesz flyktingkvoterna.

Tjeckien:

Även i Tjeckien är EU-kritiken omfattande, även från Socialdemokratiska regeringspartiet. Drygt 50 procent av befolkningen betraktar EU som en fara, mest på grund av dess asyl- och flyktingpolitik. Samtidigt menar många att Tjeckien liksom många öststater inte klarar sig utan EU och det ekonomiska stödet från unionen.

Nederländerna:

Efter att det blev klart att Storbritannien vill lämna EU jublade högerextrema Frihetspartiets Geert Wilders och sa ”nu är det vår tur att hålla en folkomröstning”. Frihetspartiet menar att EU innebär islamisering, och det är ett hot mot landet. Men övriga partier vill inte lämna, och ungefär hälften av landets befolkning är emot en folkomröstning om medlemskapet.

Österrike:

EU är ett hot mot nationalstaten, menar högerpopulistiska Frihetliga partiet, FPÖ. Inför presidentvalet i maj lovade Norbert Hofer en folkomröstning om medlemskap – vilket en president i och för sig inte kan besluta om, och dessutom förlorade han.

Danmark:​

Dansk Folkeparti menar att EU är dåligt på de flesta sätt, och särskilt eftersom gränserna blir för öppna, och invandringen till Danmark för stor. Partiet har sagt att de hoppas att Storbritannien får ett förmånligt avtal med EU efter Brexit, och att danskarna sedan bör få rösta om de vill ha ett liknande avtal istället för dagens medlemskap.

Vänsterpartiet Enhedslisten är också kritiska till EU.

Sverige:

Sverigedemokraterna vill ha en folkomröstning, av samma orsaker som deras högerpopulistiska kollegor i Europa. Två av tre Sverigedemokrater vill att Sverige lämnar EU. Vänsterpartiet är också EU-kritiska, men av helt andra orsaker, och vill i första hand att de svenska villkoren omförhandlas. Miljöpartiet är kritiskt till att EU har för mycket makt. Tidigare har MP drivit en mer EU-kritisk linje, men den har på senare tid mattats av. Nya språk-röret Isabella Lövin är öppet positiv till EU.

Finland:

Så snart resultatet av Brexit var klart sa högerpopulistiska Sannfinländarnas parlamentsledamot Simon Elo att nu måste Finlands medlemskap omförhandlas. Sannfinländarnas ungdomsförbund driver frågan ännu hårdare, de har statat en namninsamling för folkomröstning. Får de ihop 50 000 underskrifter måste parlamentet initiera en sådan.

Slovakien:

Landet styrs av en socialdemokratisk regering i koalition med Slovakiska nationalistpartiet, och argumenten mot EU liknad de högerpopulistiska partiernas i Östeuropa. EU:s nya ordförandeland vill inte acceptera EU:s flyktingkvoter. Efter Brexit har de också föreslagit att EU-ländernas regeringar ska bestämma mer över EU-politiken.