Är de fortfarande i asylprocessen hänvisas de istället till Migrationsverkets boenden. Men en flytt dit innebär ofta att de får bryta upp med den miljö de lärt känna, och i visa fall blir det omöjligt att gå kvar i skolan.

– Det finns inte särskilt många boenden kvar, och bland dem som finns ligger skolorna ibland så långt bort att du inte kan gå kvar. Det blir en rätt hopplös situation, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, talesperson för nätverket Vi står inte ut.

Ännu svårare blir situationen för dem som har ansökt om uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Har de inte längre något ärende hos Migrationsverket räknas de nämligen som tillståndssökande – och då har varken kommunerna eller Migrationsverket något ansvar för dem.

Hänvisar till socialtjänsten

– Man ses som en vuxen som söker arbetstillstånd, och då är det upp till en själv att klara sig, förklarar Sara Edvardsson Ehrborg.

Vissa kommuner, som Säffle och Östersund, har tagit beslut om att inrätta särskilda boenden för de unga som hamnat i kläm och riskerar att bli bostadslösa. I storstäderna ser lösningarna annorlunda ut. Stockholms stad hänvisar till exempel till socialtjänsten. De kan i sin tur vända sig till Stadsmissionen som har fått 20 miljoner kronor av kommunen för att kunna fortsätta ordna bostäder nästa år.

– De här unga blir som vilka kommunmedlemmar som helst. De förväntas lösa sin bostadssituation själva. Men när de väl har fått besked om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen kan socialtjänsten hjälpa till, säger Veronica Wolgast, avdelningschef på socialförvaltningen i Stockholms stad.

Även i Göteborg menar kommunen att de inte har något ansvar för dem som sökt uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen. Här kan drygt 550 ungdomar få stanna tack vare den nya lagen, men för många av dem är boendesituationen osäker. Kommunen menar att ungdomarna är vuxna människor med eget ansvar att hitta boende.

”Det håller inte”

David Nilsson, verksamhetssamordnare på frivilligorganisationen Agape, är kritisk till att det inte tycks finnas någon beredskap.

– Om avsikten är att de här ungdomarna ska bli som vilka studenter som helst, som sedan ska gå vidare till jobb, håller det inte att förlita sig på att civilsamhället ska lösa situationen, säger han.

I Göteborg är det framför allt Agape som sett till att ordna tak över huvudet åt ensamkommande. Tack vare dem har drygt 500 ungdomar fått boende – men det handlar om temporära lösningar.

– Att tro att du ska klara dina gymnasiestudier samtidigt som du bor på en madrass på ett golv i en kyrkokällare tillsammans med flera andra, det är tufft. Klart risken ökar för att de här ungdomarna hamnar i utanförskap och inte i det innanförskap som var avsikten med lagen, säger David Nilsson.

Ingen skolgång

Även när det gäller rätten att gå på gymnasiet gör olika kommuner olika bedömingar. I Göteborg har politikerna tagit beslut om att ungdomarna ska få gå klart om det finns plats, medan de inte har rätt till det i Malmö och Stockholm.

– Den som är asylsökande har fått gå kvar, men de som är tillståndssökande har inte fått någon gymnasieplats. Men i vissa fall vet jag att rektorer ändå har låtit dem få platser, säger Veronica Wolgast.

Även i Uppsala får ungdomarna gå kvar i gymnasiet. Här försöker kommunen också se till att de har någonstans att bo.

– Vi håller på att iordningställa ett slags härbärge, och vi samarbetar också med stadsmissionen som hjälpt till att hitta fadderhem.Vi försöker se till att ingen hamnar på gatan, säger Ida Bylund Lindman, avdelningschef Försörjningsstöd och nyanlända, i Uppsala.

Sara Edvardsson Ernborg på Vi står inte ut, är kritisk till att stödet för ensamkommande beror på vilken kommun man hamnat i. Och på om det finns ett engagerat civilsamhälle i just den kommunen:

– Det är egentligen helt otroligt att vi har monterat ner systemet så att vi faktiskt åsidosätter den här gruppens mänskliga rättigheter. Vi har råd och möjlighet att ta hand om dem, ändå gör vi inte det utan lämnar ansvaret åt civilsamhället.