BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Sedan i januari är det Anna Carlstedt, tidigare ordförande för Svenska Röda korset, som ansvarar för att svenska myndigheter, kommuner och organisationer tillsammans håller den våldsbejakande extremismen stången.
300 personer
Jämfört med motsvarande befattningar på andra håll – i den mån sådana finns – är hennes uppdrag speciellt. Sverige är ett av de västländer som per capita har flest invånare som anslutit sig till terrorsekten Islamiska staten.
Omkring 300 personer, enligt de senaste uppskattningarna från Säkerhetspolisen. Många av dem från Angered i Göteborg och Vivalla i Örebro.
Varför det är så är det ingen som vet.
– Det är en miljondollarfråga. Från Säpo får vi inget rakt svar. Det enkla svaret är att det är komplext, säger hon till Dagens ETC när vi träffar henne i organisationens ”bunker” på Östermalm i Stockholm.
– Men om man lyfter ut Vivalla och Angered från statistiken så ser rekryteringen i Sverige ungefär ut som i andra europeiska länder.
Även om ingen vet varför rekryteringen till IS krig i Syrien och Irak lyckats så bra i just dessa stadsdelar krävs det inga extravaganta teorier för att förklara varför unga radikaliseras.
– Det är människor som söker en mening och ett sammanhang, som har en känsla av att våld är enda sättet att lösa vissa problem, att demokrati som organiserande samhällssystem inte fungerar.
– Det är också så vi jobbar med kommuner och andra för att motverka spridningen av våldsbejakande extremism, genom att försöka skapa meningsfullhet, sammanhang, känslan av att förändring kan ske utan att man lägger en bomb under en bil eller bränner ned ett asylboende.
– Man vet att det som hjälper för att motverka andra samhällsproblem också hjälper med att förebygga våldsbejakande extremism. Det handlar om vettiga föräldrar, lärare, socialsekreterare, föreningsledare, kommunpoliser som varje dag möter och jobbar med unga och ungdomar. Vi är ett öppet samhälle som fortfarande hyllar mångfald, vilket man också vet har en främjande inverkan mot extremism.
Det låter på dig som att det i stort sett handlar om att tillföra resurser?
– Ja, det är det som enligt forskningen hjälper. Ett hyfsat jämlikt samhälle. Men det är en så ointressant och osexig sak att lyfta i den allmänna debatten. Det ger inga snabba resultat.
Populismen ett problem
Vi lever helt enkelt i handlingens tid. För om det är något som Donald Trump i Vita huset och den spirande högerpopulismen har gemensamt är det deras löften om handlingskraft mot vår tids problem. Och det är ju uppen-barligen högerut väljarna graviterar.
Vilket är ett problem för Anna Carlstedt när det gäller att hämta inspiration från andra länder.
– Vi samarbetar länder emellan och lär oss av andra. Men den här vågen av populism och polarisering är lurig. Frankrike tas ofta upp som exempel på ett land som tar krafttag. Men de är fruktansvärt repressiva på området med en mycket hårdare lagstiftning. Där kan medborgarskap dras tillbaka eller en person som inte har sina papper i ordning bussas direkt till gränsen.
– Man måste fråga sig om det verkligen hjälper och om Sverige bör gå samma väg. Har hårdare tag befriat Frankrike från extremism?
Rekryteringen till IS från Sverige verkar ha avstannat helt. Kan det bero på ert arbete eller på att det nu går militärt dåligt för IS vilket gör att färre lockas dit?
– Jätteviktig fråga att ställa. Dels gör till exempel Säpo, polisen och socialtjänsten ett mycket bra jobb, dels är det väl som Peter Englund skrev häromdagen, om de rörelser som skördade människoliv på 70- och 80-talen och som nu är borta. IS förlorar mark och det kan mycket väl vara så att de snart hamnar på historiens skräphög.
Hur ser det ut med högerextremismen?
– Den högerextrema miljön växer. Det ser olika ut på olika ställen i Sverige. I norra Värmland och i södra Dalarna växer det mycket och man verkar koncentrera och rekrytera till dessa miljöer.
– Högerextremismen får luft under vingarna i Europa, men om man tittar på vad som hände i Sverige efter dådet blir jag hoppfull. Gemene man stod upp för något annat, sa att det var viktigt med ett öppet och tolerant samhälle. Starka röster manade till sans och påminde om att det inte finns något likhetstecken mellan asylsökande och terrorism.
Och vänsterextremismen?
– Enligt Säpo ökar den inte. Men den har inte heller så stora resurser. I Jönköping är den stark och den kan växa sig större på andra håll, som ett svar på växande högerextremism, en tanke som högern tydligen funnit lustig, men forskningen visar att höger- och vänsterextremism har en förmåga att göda varandra.
... åsiktsregistrering som verktyg:
– Det är ett dilemma. Vi värnar yttrandefriheten i Sverige och så ska det vara. Därför ska vi inte heller syssla med åsiktsregistrering. Nu har det kommit förslag om att göra det straffbart att sympatisera med terrororganisationer. Jag förstår att man ropar efter sådana lösningar efter det som hände i Stockholm. Men man måste fundera på vart det leder. Vem ska avgöra vad som är en terrororganisation. Var går gränserna? Och vad är att sympatisera?
... om positiva exempel bland kommunerna:
– Örebro. Där finns ett ”kunskapshus” med kommunpoliser som jobbar nära civilsamhället, nära skola, socialtjänst. De träffas då och då och uppdaterar varandra på vem som gör vad, pratar om hur de samarbetar, delar information. Det är gammaldags kommunalt arbete som vilket som helst. Linköping är också ett bra exempel.
... religion som faktor bakom radikaliserade islamister:
– Kopplingen till religion hos de som radikaliseras är rätt svag. Ofta är det personer som relativt nyligen har konverterat. När man läser IS instruktioner till sina rekryterare står det att man inte ska gå på familjer med djupa teologiska kunskaper, att de kommer att vara svåra att nå.
... krishanteringen efter terrordådet i Stockholm:
– Det är klart att det är svårt att förbereda sig till 100 procent på sådant och göra rätt de första timmarna, men med tanke på att vi varit relativt förskonade från terrorattacker tycker jag svenska myndigheter och civilsamhället hade ett otroligt bra samarbete.
