Grunden till domen är att Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna både skyddar den personliga integriteten och pressfriheten, två saker som ibland kommer i konflikt med varandra: Vem ska då avgöra om det var försvarligt att använda metoder som dold kamera eller falsk identitet?

Inget beslut om överklagande

Linda Karlström stämde staten på två grunder. Dels menade hon att staten är ansvarig för program sända av SVT – och där fick hon ett klart nej av tingsrätten, staten är inte ansvarig för programinnehållet. Men däremot ansåg rätten att Linda Karlström hade rätt i att hon inte kunde få en prövning av om det var rätt att använda dold kamera mot henne.

I tv-dokumentären ”Vaccinkrigarna” kommer Linda Karlström med en rad fantastiska påståenden som rör sig om allt från konspirationsteorier om vaccin till omfattningen av Förintelsen. Men det är inte detta som tingsrätten prövar, utan den tar bara upp Linda Karlströms rätt till skydd för sin personliga integritet.

JK som försvarade staten i rättegången har ännu inte beslutat om man ska överklaga domen eller inte, man vill inte heller kommentera domens innehåll innan man analyserat den vidare. 

”Har ett fungerande system”

Många menar att domen måste överklagas.

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert säger till Dagens ETC:

– Om domen vinner laga kraft är den i sin förlängning ett hot mot pressfriheten. Oberoende medier är en grund för demokratin och vi har redan ett fungerande medieetiskt system. Vi menar att det är viktigt att det finns ett från staten och politiken oberoende system för medieetiska frågor.

– Om hovrätten skulle döma på samma sätt finns det en risk för en lagstiftning som försvårar journalistiska granskningar och leder till en juridifiering av etiken. Det skulle kunna betyda att även små redaktioner skulle behöva använda jurister när de ska avgöra vilka metoder de ska använda.

”Inte fullgjort sina skyldigheter”

Rådmannen Henrik Fieber som står bakom den avkunnade domen i tingsrätten säger att domstolen inte tar ställning till om journalister ska använda dolda kameror eller inte.

– Vi har prövat om staten har fullgjort sina skyldigheter i att skapa en mekanism som kan pröva och väga Linda Karlströms personliga integritet mot journalisternas yttrandefrihet och pressfriheten, säger han till Dagens ETC. 

– Vi har inte tagit ställning till den avvägningen.

– Vi har dock funnit att avsaknaden av en sådan mekanism där avvägningen kan prövas gör att staten inte infört åtgärder som gör det möjligt med en sådan prövning. Därför menar vi att staten överträtt sina förpliktelser enligt Europakonventionen.

Att mediebranschen själv har upprättat medieombudsman och mediernas etiska nämnd räcker inte enligt Henrik Fieber och tingsrätten dom.

– Det är otillräckligt med den självreglering som finns, den kan till exempel inte ta ställning till vilka metoder som används.

Måste finnas goda skäl

Tryckfrihetsexperten och journalisten Nils Funcke tyckte efter att ha läst domen att det är bra att domstolen slog fast att staten inte är ansvarig för vad public service publicerar.

– Det är utgivaren som är ansvarig för detta. Det är inte heller så att det finns straffrihet för reportrar, man får inte genomföra hemlig avlyssning, hacka mobiler eller låtsas ha en ansvarig ställning inom samhället. 

– Det är dock tillåtet, säger Nils Funcke till Dagens ETC, att använda metoder som dold kamera, falska förespeglingar och falska identiteter som kränker integriteten om det finns ett starkt allmänintresse och det är enda sättet att får fram korrekt information.

Nils Funcke hoppas att fallet går vidare till högsta domstolen så att det kommer ett avgörande som han menar behövs när man ska väga allmänintresset mot den personliga integriteten.

– Men det blir en grannlaga uppgift att skriva en lag som skyddar både individens integritet och pressfriheten.

”Sverige har förlorat tidigare”

Mårten Schultz, professor i civilrätt, tror att domen står sig förutsatt att tingsrätten gjort en analys som står sig, vilket han inte helt kan ta ställning till.

– Mitt ingångsvärde när jag går in i en sådan här fråga är att jag till skillnad från många journalister inte anser det självklart att pressfriheten ska överträffa den personliga integriteten. Sverige har förlorat mål tidigare inom detta område i Europadomstolen, vi har haft kända konflikter mellan Europakonventionen och svensk lag som lagstiftaren låtit hänga kvar, lagar som inte tillräckligt skyddar individen.

Mårten Schultz förstår också att tingsrätten inte anser att den medieetiska självregleringen räcker till.

– Den är inte tillräcklig för att nå upp som rättsmedel, säger han till Dagens ETC. Knappast ens om man höjer möjligheterna till skadestånd, som är den lägsta nivån på sanktion.

Men Mårten Schultz är inte så orolig för domens konsekvenser för pressfriheten i Sverige.

– Det behöver inte betyda att någon journalist begränsas i sitt arbete, svensk lagstiftning är obenägen att gå in och begränsa mediernas möjligheter att arbeta. Men man kan behöva ta fram regler för syften och genomföra avvägningar för den här typen av journalistisk.