Att Joel skulle dömas för huggen mot en av nazisterna som attackerade Linje 17 mot rasisms demonstration den 15 december i Kärrtorp var ingen överraskning. Han har själv erkänt, men hävdat nödvärn.

– Jag har ingen illusion om att gå fri. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte skulle vara jobbigt, men det förändrar inte mycket. Jag kommer alltid att vara en övertygad antifascist, skriver Joel bland annat i ett brev som publicerades på stödkampanjen Free Joels Facebooksida innan domen kom.

Döms inte för anstiftan

Södertörns tingsrätt dömer Joel till försök till dråp och menar att han borde ha insett att huggen kunde ha dödat nazisten. Även om det rådde en nödvärnssituation på torget menar de att våldet som Joel använde inte står i proportion till det. Stödkampanjen Free Joel tycker att det gör domen politisk.

– Samtidigt som de skriver att demonstranterna hade rätt till självförsvar väljer de att särskilja Joel från den rätten och den verklighet som rådde på torget, säger Josefin från Free Joel.

Joel döms också för brott mot knivlagen och våldsamt upplopp i Kärrtorp, samt för olaga hot vid en tidigare händelse.

Åklagaren Tove Kullberg hade yrkat på ett sju år långt straff men är ändå nöjd.

– Jag tycker att domen är välskriven och bra avvägd, säger hon.

Hon hade också yrkat på att Joel skulle dömas för anstiftan till upplopp eftersom han före demonstrationen skickat två sms som manade folk att komma dit. Men tingsrätten tycker inte att det håller.

"Får konsekvenser för alla"

Joel kommer att överklaga domen. Tove Kullberg har ännu inte tagit ställning till om hon ska överklaga den delen som gäller anstiftan. Till dem som har reagerat på att Joel döms hårdare än nazisterna, som fick mellan sex och åtta månaders fängelse, säger hon:

– Skillnaden är att de döms för helt olika brott. De från SMR döms för våldsamt upplopp. Joel för försök till dråp.

Han döms också för våldsamt upplopp. Hur påverkar det misstankarna mot de andra från vänstersidan som du har väckt misstanke mot?

– Det är för tidigt att säga. Jag ska ta ställning till det. Förundersökningarna pågår.

Kan misstankarna läggas ned?

– Det är som sagt för tidigt att säga, säger Tove Kullberg.

Josefin hoppas att domen kan göra att misstankarna läggs ner men tror samtidigt att den kommer att få negativa konsekvenser för alla aktiva antirasister.

– Konsekvensen är att nödvärnsrätten urholkas och att man kriminaliserar en politisk protest. Det här är politisk repression mot vänstern under ett valår.

"Finns bevisning mot SMR"

Therese är aktiv i Linje 17 mot rasism, men uttalar sig som privatperson – inte för hela nätverket. Spontant tycker hon att Joels straff är väldigt hårt.

– Det är klart att det måste bli en påföljd om man hugger någon med kniv. Men det känns hårt, i andra fall har dråpförsök inte gett lika långa straff.

Tingsrätten menar att antifascisterna begick våldsamt upplopp när de pressade tillbaka SMR mot skogen. De skriver att det då fanns fler poliser på plats och därför borde demonstranterna då ha insett att polisen kunde skydda dem och de kunde ha gått tillbaka till torget för att fortsätta sin demonstration.

– Det är inte hållbart. Jag var där när det hände, det var inte tingsrätten. Polisen visade att de skyddade nazisterna, inte oss. De lyckades ju inte ens gripa någon av dem förrän senare när de redan hade gjort sig av med sina knivar som senare hittades i området, säger Therese.

Hon menar också att fler från SMR borde dömas.

– Det finns hur mycket bevisning som helst. Det finns filmer där man ser nazisterna begå hets mot folkgrupp och ser hur de attackerar oss, säger Therese.

Josefin håller med:

– I nazisternas fall finns det både uppsåt, vapen och bevisning. På deras egna filmer skriker de "döda de röda". De borde åtalas för försök till dråp.