Siffrorna är skrämmande låga. Lotten Loberg, kammaråklagare vid Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, förklarar att detta beror på att lagstiftaren ställer höga krav på bevisningen.

– Man måste kunna visa att om arbetsgivaren hade gjort en ordentlig riskbedömning så skulle han ha förstått att det fanns en uppenbar risk. Kan jag inte visa på det kan jag inte heller styrka att ett brott har begåtts. Sedan måste jag dessutom kunna bevisa att den oaktsamhet som har orsakat olyckan var så pass klandervärd att den är straffbar. En liten oaktsamhet leder inte alla gånger till att någon ska straffas, säger hon.

”Hade kunnat undvikas”

Som åklagare med många års erfarenhet av arbetsmiljöbrott gör hon bedömningen att många av dödsolyckorna är väldigt onödiga.

– Det är såklart helt fruktansvärt när någon går till jobbet för att aldrig mer komma hem igen. Som åklagare vill jag helst inte uttala mig generellt, eftersom min erfarenhet enbart är de enskilda fallen. Men i de mål jag får in känns den dödliga utgången ofta väldigt onödig – som att den hade kunnat undvikas om man bara gjort en ordentlig riskbedömning och sedan vidtagit tillräckliga skyddsåtgärder, säger Lotten Loberg.