– Som feminist vet jag att mycket går att göra på det här området. Det finns extremt många föreställningar om sex. Om vad det rätta sexet är och hur det ska vara. De här föreställningarna är väldigt trånga och funkar inte för alla. Kvinnor blir fortfarande dömda om de har för många sexpartners till exempel. På män ställs det tvärtom krav att de ska vara extremt sexuellt aktiva.

Din sexspalt kommer vara feministisk och hbtq-vänlig. Varför behövs en sådan, tycker du?

– Det handlar egentligen om något så enkelt som att inkludera alla. Kunskapen om hbtq ser jag som något alldeles nödvändigt i alla former av samtal eller terapi. Utan den kollen är det lätt att vi fortsätter i samma gamla spår och – inte sällan helt ofrivilligt – exkluderar människor. Det räcker inte att säga ”Jag behandlar alla lika”. Det krävs mer för att inte exkludera till exempel transpersoner. Bara för att man är sexolog behöver man inte vara fri från normativa föreställningar kring sexualitet.

Viktiga perspektiv

Karina Bäckström nämner att flera undersökningar visat att hbtq-personer mår sämre. Och att transpersoners psykiska ohälsa sticker ut extra.

– Hbtq-personer ska inte behöva känna sig exotiska eller behöva undervisa läkaren eller terapeuten. Om en person kommer till mig och berättar att homosexualiteten känns jobbig så utgår vi såklart från detta. Om en patient väljer att prata om sin homosexualitet pratar vi om den. Men om en patient bara nämnder sin sexuella läggning i förbifarten ska jag inte göra en stor grej av den. Jag som terapeut ska inte låta fördomar definiera vad som är viktigast i samtalet. Jag ska inte heller exotifiera människors hbtq-erfarenhet.

Och det feministiska perspektivet?

– Det bär jag också med mig hela tiden. I dag är det mycket fokus på att lära tjejerna säga nej. Jag tycker att det är viktigt att värna dem som faktiskt går utanför normen också, som säger ja. Det är viktigt att kunna ta del av information i ett samtal på ett icke-dömande sätt. Detta är ett exempel på vad normkritik innebär för mig.

Karina Bäckström menar att hon trots att mycket positivt har hänt kring hur samhället ser på sexualitet skönjer tendenser som går i motsatt riktning:

– Det finns krav på tjejer som inte var lika hårda förr. Det ska vara hårlöst och absolut inte lukta. På många områden går vi framåt, på andra tvärtom tillbaka.

Svårt förändra attityder

Karina Bäckström berättar att det roligaste i hennes jobb är att få ta del av glädjen och lättnaden hon dagligen möter hos patienter när de till slut får prata med någon och märker att det faktiskt inte är så svårt och jobbigt.

– Det svåraste i jobbet har sällan så mycket med patienterna att göra utan handlar mer om hur samhället ser ut. Det är svårt att som sexolog förändra samhällets attityder. Vi tror att vi är så fria.

Hur menar du då?

– Normerna ställer till det. Jätteofta. Det finns till exempel en samlagsnorm. Den är jättestark. Samlaget är fortfarande det som räknas. 99 procent som beskriver ”första gången” beskriver det första samlaget.

– Människor kan komma till mig för att de har med problem med erektionen eller kvinnor med underlivssmärta, slidkramper eller svampinfektioner. Eller att de inte tycker att det är speciellt skönt med sex. Där ställer samlagsnormen till det. De kanske har ett fantastiskt oralsexliv, men de vill ändå ha det där ”lilla sista”, för att de tror att det förväntas av dem. Detta är svårt, för det kan jag inte hjälpa dem med, det handlar om en norm i samhället.

Vilka drabbas hårdast av samlagsnormen?

– Alla kön drabbas, men kanske kvinnor särskilt. Män föreställer sig att kvinnor sätter penetrationen främst. Kvinnor har också fått för sig att alla män gillar samlaget bäst. Det är inte sant. Oralsex kan till exempel fungera bättre för många. Och utlösning är inte alltid nödvändigt. Varken för män eller kvinnor. Här behövs mer information: sex är så mycket mer än ett vaginalt samlag. För alla.

Vilka möter du i ditt jobb?

– Alla möjliga faktiskt. Men det absolut vanligaste är att människor söker upp mig för att de har problem med lusten. Då samtalar vi om detta och kommer fram till strategier för hur vi ska arbeta med problemet.

Ibland hör vi att vårt samhälle är översexualiserat och att vi pratar för mycket om sex. Kan vi det?

– Spontant tänker jag att det är naturligt att sex upptar stort utrymme eftersom det är en stor del av mångas liv och en del av allas liv. Det finns ett behov av kunskap, det märker jag tydligt. Frågan är också vilken sexualitet som får utrymme, är det verkligen så att all sexualitet syns? Personer över 65 eller med funktionsnedsättning får ju ofta inte utrymme. Och fortfarande finns ett tabu kring orden fitta och snippa.

Dagens ETC:s sexspalt inleds nästa vecka. Känner du dig peppad?

– Ja! Det känns spännande och utmanande att få möjlighet att nå ut bredare än jag vanligtvis gör i individuella samtal. Kanske kan jag få någon att tänka annorlunda så de får ett bättre sexliv eller vågar ta kontakt med en sexolog för fördjupad hjälp. Nu är det bara att börja mejla ...