– Det vi vill är att kreditföretagen ska tvingas presentera den betallösning som är mest ekonomiskt fördelaktig för konsumenten överst, säger Per Bolund till Dagens ETC.

Han är bland annat kritisk till att kreditalternativet ofta ligger först, vilket han menar i praktiken innebär att man tvingar på konsumenten ett lån.

– Det finns också exempel på kickbacks, alltså att låneförmedlaren får en liten peng som belöning för att man fått konsumenten att välja den dyra affärslösningen.

Skulder ökar

Bakgrunden till förslaget är svenska folkets ökande skuldsättning avseende konsumtionslån och de problem detta kan leda till hos vissa grupper. Särskilt utsatta är yngre personer.

Aktuella siffror från Kronofogden visar att medianskulden hos yngre ökat från drygt 1 800 kronor 2016 till nästan 4 400 kronor 2019, och detta bara för skulder kopplade till dominerande aktören Klarna. Dessutom har konsumtionskrediterna ökat sedan 2016 och uppgår numera till 18 procent av hushållens skulder, något som Finansinspektionen varnat för i flera rapporter.

Per Bolund hoppas att den inlämnade propositionen ska vara ett tydligt steg mot en sundare kreditmarknad.

– Branschen har ju reagerat väldigt negativt på det här förslaget och kampanjat aggressivt mot det. Det tycker jag visar tydligt att förslaget, om det röstas igenom, kommer att ge effekt. Beteendevetenskaplig forskning visar att vi konsumenter är lata och ofta väljer de alternativ som kommer upp automatiskt, vilket kan kosta oss stora summor. Vi vill inte att någon, särskilt inte unga människor, ska fastna i skulder.

Hushållens skulder ligger ju på nästan 190 procent av deras disponibla inkomst. Vad säger du om den nivån?

– Vi har tagit krafttag för att inte skulderna ska fortsätta öka som de gjort under lång tid. Tidigare regeringar har ju inte reagerat på detta, men vi har infört ett nytt ansvar för Finansinspektionen samt amorteringskrav, allt för att få en sundare lånekultur.