– Det kommer inte riktigt som någon överraskning då jag vet vad jag själv har i lön, och en utbildning på fem år. Jag kommer inte att betala av mina studielån innan jag går i pension misstänker jag, säger Åsa Bååth.

Hon arbetar på Världslitteraturhuset i Göteborg, på barn- och ungdomsavdelningen, och har 20 års erfarenhet i yrket.

Henne kollega, Jonna Burgess, är relativt nyutbildad – men skillnaden i deras löner är mindre än 3 000 kronor. Så, en rimlig ingångslön, men sen händer det inte så mycket i utveckling, precis som Sacos Thomas Ljunglöf påpekar.

Angående lönerna så ser båda att deras sektor, kultur, ständigt prioriteras ner i kommunernas budgetar när det ställs mot sjukvård, skola och annat.

– Och vi säljer ju ingenting och tjänar inte in några pengar, säger Åsa Bååth.

När hon startade var konkurrensen väldigt hög om jobben, berättar hon. Det gick många bibliotekarier per tjänst och utbildningen hade högt söktryck.

– Då behövde de väl inte sälja in det med löner, då folk ville ha jobben ändå, fortsätter Åsa Bååth.

Lättare att få jobb nu

Men så ser det inte ut längre. Enligt prognoser, också de från Saco, så är det låg konkurrens om jobb både för nyexaminerade och erfarna. Det är även relativt lätt att få plats på utbildningarna. Men de låga lönerna ligger kvar. Potten som ska fördelas över de anställda är låg, berättar Åsa Bååth och Jonna Burgess, och det handlar snarare om att försöka hålla jämna steg med inflationen.

Men samtidigt var inte lönen någon stor faktor i yrkes­valet för någon av dem. Det finns andra värden som väger upp, menar de.

– Det är ett givande jobb, och jag tycker om att arbeta med människor. Det är ett jobb som hjälper människor, fast genom bildning, läslust och andra viktiga delar i samhället, säger Jonna Burgess.