– Det är för att produktionskostnaderna är höga. Det är både byggandet av husen och i vissa fall marken, men markkostnaderna varierar över landet, säger Susanna Höglund som är chef för ekonomi och juridik på Sabo.

Verkar på olika håll

Att det, som fastighetsprofessor Hans Lind menar (se artikel intill), skulle vara avkastningskrav och hur de allmännyttiga bolagen drivs, som pressar upp hyrorna håller Susanna Höglund inte med om.

– Att våra bolag ska resonera på samma sätt som andra långsiktiga fastighetsbolag, och verka utefter affärsmässiga principer, det gör att de ska ha marknadsmässiga avlastningskrav på det de bygger, och dessa varierar beroende på var i landet du är, säger Susanna Höglund.

Beroende på hur marknaden ser ut lokalt så ser risker och möjligheter olika ut för en investering i hyresrätter, vilket ger av-kastningskrav på allt från ett par procent till upp emot sju–åtta procent.

– Antingen förhandlas hyran med Hyresgästföreningen eller så förhandlas en presumtionshyra, som baseras på en självkostnad på projektet, säger hon.

Professor Hans Lind menar att bolagen skruvar på kalkylerna för att få fram höga självkostnader så att de kan ta ut höga hyror, hur ser ni på det?

– I många delar av landet förhandlar man hyresnivåer där man definitivt inte har någon marginal i kalkylen. Man är verkligen på gränsen vad gäller vilken hyresnivå som går att få på den lokala marknaden, och har ibland svårt att få ihop kalkylerna, säger Susanna Höglund.

– Det handlar också om att allmännyttan ska ha en långsiktigt stabil kalkyl, den väldigt låga räntan som vi har nu kanske vi inte har under så lång tid till exempel. Det kan därför vara befogat att ha lite marginaler.