Senaste prognoserna pekar på upp emot 40 000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige. Alla dessa har rätt till en god man som ska tillvarata deras intressen under asylprocessen. Överförmyndarenheten för norra länet håller till i Ljusnarsberg och Anders Andersson säger att det alltid går att nå dem via mejl eller genom att ringa kommunens växel.
–Alla som är intresserade av att göra en samhällsinsats är välkomna att höra av sig och söka för att bli god man, säger Anders Andersson.
Vet inte hur länge det kommer hålla i sig
Han påpekar att en god man inte är någon slags extraförälder utan ska vara en spindel i nätet för barnets juridiska behov gentemot till exempel skolan, sjukvård och boende. Att vara god man innebär också att man måste vara beredd att göra resor till Migrationsverket och bevaka barnets rättigheter vid asylprocessen. De flesta resorna har hittills gått till Migrationsverket i Göteborg men det är på gång att en enhet i Örebro ska öppnas för ärenden som rör ensamkommande flyktingbarn. Ersättningen för ett uppdrag ligger på runt 10 000 per barn och år.
– Men det kan bli mer beroende på uppdragets omfattning.
Det finns ingen gräns för hur många uppdrag en god man kan ha så länge denne klarar av sina uppgifter. I Lindesberg, Hällefors och Ljusnarsberg finns i dagsläget 39 som är utbildade och de delar på 149 ärenden.
– Tio nya ärenden har tillkommit bara senaste veckan. Ingen vet hur länge det kommer att hålla i sig, om det kommer att fördubblas eller tredubblas? Lagstiftningen är inte anpassad till dagens situation, om administrationen kring varje ärende minskades skulle det underlätta för oss.
Behovet kommer inte minska
En ny lag om god man för ensamkommande flyktingbarn kom 2005. Då räknade Migrationsverket med 300 barn per år. Den senaste prognosen pekar på 40 000 i år. Behovet av gode män kommer inte att minska. Hittills har situationen klarats av genom att erfarna gode män tar på sig fler uppdrag och att nya snabbutbildas. Anders Andersson vet inte hur länge det kan hålla på så. På överförmyndarenheten i Ljusnarsberg följer man utvecklingen noga.
– Vi har minst två telefonkonferenser med länsstyrelsen varje vecka om flyktingsituationen. Dessutom täta kontakter med kommunerna i norra länet, polisen och med Migrationsverket. Vi gör vad vi kan utifrån våra resurser och mer kan vi inte göra, säger Anders Andersson.