Igår kunde Dagens ETC berätta om hur alliansen i Stockholms läns landsting blockerar ökade utbildningssatsningar om den dolda kvinnosjukdomen endometrios. I Italien går utvecklingen snabbare framåt, menar Soledad Vieri, som själv lever med endometrios.

– Det har blivit mycket enklare för mig. Bland alla läkare finns idag en större kunskap om vad sjukdomen är. När jag först fick diagnosen för elva år sedan var det få som visste vad det var. Jag kunde åka in till sjukhuset med magont och mötas av förvirring, nu vet alla vad det innebär när jag säger att jag har endometrios.

Att Vieri diagnostiserades med endometrios för elva år sedan var mest en slump, berättar hon.

– Jag var på läkarkontroll för att jag har en annan sjukdom när de upptäckte att en av mina njurar var blockerad – endometrios är inte bara ett smärtproblem, utan kan också påverka organen. Först då förstod jag varför jag hade haft så fruktansvärt ont.

Läkarna rekommenderade att hon skulle operera sig, men det var inte alls vad den då 22-åriga Vieri ville och idag lever hon ett helt normalt liv med medicinering som bland annat satte igång ett tidigt klimakterium. Hon ser dock fortfarande problem med den italienska synen på kvinnors smärta.

– Jag träffar ofta kvinnor som har stora problem med smärta när de har mens och som tror att det är normalt. När jag var liten fick jag höra att min värk var ett psykologiskt problem, att jag fick psykosomatisk smärta för att jag inte kunde acceptera min kvinnlighet, att jag inte ville växa upp.

Ovanligt med smärtlindring 

Att smärtan inte alltid tas på allvar tror hon delvis har att göra med att Italien är ett katolskt land.

– Vi är många som vuxit upp med idén att det här är någonting vi måste leva med. Italien är också ett land som inte använder sig av särskilt mycket smärtlindring över huvud taget och många sjukhus saknar till exempel utrustning och personal för epiduralbedövning.

Att många kvinnor upplever samma bemötande i Sverige tycker hon är märkligt.

– Det låter absurt att Sverige inte har mer kunskap om sjukdomen. Jag som alltid har så mycket respekt för svenskarna och tänker mig att Sverige har kommit långt i utvecklingen.

Medicinen som Viera tar fick hon tidigare köpa i Schweiz. Det dröjde flera år innan den kom till Italien och hon tvingas själv betala ungefär två euro om dagen, cirka 600 kronor i månaden, för behandlingen. Ännu klassas inte endometrios som en ”malattia invalidante”, det vill säga någonting som skulle sänka kostnaden på mediciner och göra att de drabbade får mer stöd om de till exempel behöver arbeta hemifrån.

– Det är lite absurt att man kan få diagnosen, men att behandlingen inte anses vara värd att satsa på. Om det drabbade män så skulle det nog finnas flera behandlingar, men kvinnors smärta läggs det mindre vikt vid.

Enkelt att diagnostisera

Trots det rör sig utvecklingen framåt i landet. För två år sedan antogs en lag med syftet att sammanställa diagnoser och förbättra kunskapen om endometrios inom hela sjukvården.

– Idag är det enkelt att diagnostisera endometrios, och gynekologer jag känner berättar att de har lättare att se tecken på sjukdomen och oftare sätter diagnosen. Men det är fortfarande svårt att få rätt behandling. För mig har medicinen fungerat och jag slipper smärta idag, vilket är helt fantastiskt. Läkarna har fått upp ögonen för sjukdomen, men hos folket är attityden fortfarande att det är normalt att ha ont.