– Från gränspolisen var det mycket fina ord om barnets bästa och att man tar stor hänsyn, men det skiljer sig så otroligt mycket från den verklighet som vi hör om, säger riksdagsledamoten Annika Hirvonen (MP) som tog initiativ till mötet.

Annika Hirvonen berättar att hon frågade gränspolisen hur de planerar utvisningar av barn och vilken hänsyn som tas.

– Jag upplever att de säger att de tar hänsyn till just de här sakerna, men att andra saker kan väga tyngre, exempelvis att resehandlingar har ett utgångsdatum.

Ministern vill inte svara

Hittills i år har 76 minderåriga utvisats av gränspolisen efter att deras ärenden lämnats över från Migrationsverket. Förra året utvisades totalt 308 barn av myndigheten. 2023 har dessutom minst 44 barn lämnat Sverige efter utvisningsbeslut utan gränspolisens inblandning.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard avböjer intervju med hänvisning till att mötet rör ett enskilt fall. Inbjudan till mötet beskriver att det gäller barns rättigheter vid utvisning, och när Dagens ETC poängterar att frågorna inte gäller Salihas ärende specifikt blir svaret att ”vi avstår fortsatt denna gång eftersom mötet har tydliga kopplingar till enskilt fall”.

– Inbjudan handlade allmänt om barns rättigheter vid utvisningar, och migrationsministern svarade också flera gånger att hon inte går in på det enskilda ärendet, säger Annika Hirvonen.

Även Tony Haddou (V) sitter i socialförsäkringsutskottet. Både han och Annika Hirvonen frågade Maria Malmer Stenergard om regeringen har någon ambition att stärka barns rättigheter i asylprocessen och i utvisningsärenden.

– Vi ställde den frågan flera gånger och fick inget svar. Jag upplever att ministern inte har några sådana ambitioner, säger han och fortsätter:

– Idag ser vi att redan i asylprocessen att barnets bästa ställs mot Sveriges intresse av en reglerad invandring, och i nästan alla ärenden så vinner inte barnets bästa.

Finns vägledande dom

I december 2020 fattade Migrationsöverdomstolen beslut att bevilja uppehållstillstånd för en då 14-årig flicka, med hänvisning till att hon etablerat ett privatliv i Sverige vilket skyddas av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Flickan har precis som Saliha levt hela sitt liv i Sverige, större delen av tiden utan tillstånd. Domstolen hänvisar också till barnkonventionen, och lyfter såväl anknytningen och anpassning till Sverige samt att det är svårt att hitta starka argument emot att det skulle vara hennes bästa att att få fortsätta vistas i Sverige.

– Det här ska ju vara en vägledande dom, och idag har vi barnkonventionen som lag. Men den är inte förenlig med utlänningslagen och då hamnar vi i ett väldigt rättsosäkert läge. Å ena sidan finns det här fallet som visar att det går att låta barnets bästa väga tyngre, men å andra sidan ser vi att besluten fattas i strid med barnets bästa. Man väljer att inte gå den vägen, säger Tony Haddou.

Fick ni svar på frågan om hur länge ett barn kan vistas i Sverige innan det blir Sveriges ansvar?

– Ja det fick vi men… Ja. Jag förstår inte att man kan tycka att 13-åringar som är födda och uppvuxna här ska utvisas, men det tycker man helt enkelt. Jag tycker att det är anmärkningsvärt, men vi sitter ju också i ett hus där vi har tunga företrädare som tycker att människor som är födda och uppvuxna här och har uppehållstillstånd också borde utvisas, svarar Annika Hirvonen och fortsätter:

– Det här handlar så klart om de som drabbas direkt, som Saliha. Men det handlar också om hela samhället. Jag vill ha ett samhälle där vi har mänskliga rättigheter som gäller alla. Där barn som sitter i samma klassrum har samma rättigheter. Och det är vi på väg bort från, i snabb takt.

Läs mer: Sofia är född och uppvuxen i Sverige – nu ska hon utvisas