– Som att stress bara handlar om den fysiologiska reaktionen på kroppen. Då bygger man lätt en modell kring stress som att det här är en typ av överbelastningstillstånd där kroppens resurser har tagit slut. 

Synsättet leder till utmattningssyndrom ofta behandlas genom att ”fylla på energi”, genom vila och återhämtning, vilket Jakob Clason van de Leur kritiserar i sin avhandling. 

Ansvar läggs på personen

För att förstå och behandla utmattningssyndrom behöver man förstå stress som en komplex interaktion mellan individ och miljö och utmattningssyndrom som en existentiell kris.

Kan det inte också bero på att man helt enkelt har för mycket att göra? 

– Då måste man fråga sig själv varför. Och varför har man inte förmågan att definiera vad som är viktigt för en och prioritera och organisera det, säga ifrån och sätta gränser.

Det låter som att mycket ansvar läggs på den utmattade?

– Stress är en interaktion mellan yttre miljö och individ. Vårdinsatser kommer av naturliga skäl att fokusera mest på individen, för det är individen vi som behandlare har tillgång till. Jag brukar säga till mina patienter att ja, du har kämpat jättehårt och nu, när du är på botten och du har så fruktansvärt svåra förutsättningar, behöver du också ställa om och hitta en väg ut.

Jakob Clason van de Leur menar inte att man inte ska respektera kroppens gränser, men att man måste hitta ett sätt att komma tillbaka. 

– Jag tror inte på att säga ”gå hem och vila” som huvudsaklig behandlingsstrategi, att huvudfokus skulle ligga på det kroppsliga perspektivet. Det finns mycket stöd för att det faktiskt kan bli skadligt och göra att folk blir sjukskrivna och mer trötta än vad de behöver vara.

Ett år på tolv veckor

Jakob Clason van de Leur har tagit fram ett nytt behandlingsprogram där man fokuserar på att hjälpa patienter identifiera vad som är viktigt för dem. Behandlingen testades i en pilotstudie och efter tolv veckor hade man nått samma resultat som man tidigare fått på ett år.

Kan det inte kännas stressigt att komma tillbaka då?

– Man behöver en tydlig plan för hur man ska komma tillbaka. Sedan kommer det variera, också på individnivå, hur fort det kan ske. Men det farliga är att säga: ”Du får vara hemma. Låt det här ta tid. Vi gör ingen plan.”

”Varför gör det ont?”

Att sätta patienten i fokus är viktigt när det kommer till behandling av utmattningssyndrom. Det anser Erik Rådström, aktiv i Riksförbundet Balans, patient- och anhörigorganisationen för affektiv sjukdom. 

– Vi välkomnar denna form av forskning som även inriktar sig på de idag inte traditionella behandlingsformerna. Vi ser att det saknas evidensbaserade modeller för psykologiska behandlingar för flera grupper där individens vardagsliv beaktas. 

Det är viktigt att få ett innehållsrik och hälsosamt liv med glädje, sömn, bra kost, kvalitativt umgänge och bra relationer till närstående, enligt Erik Rådström.

– Vår erfarenhet är att det är ett starkt komplement till den formella vården med mediciner och behandlingar. 

Han tror inte att det hjälper att bara säga åt patienter att vara hemma och vila.

– Det är ju tyvärr inte ovanligt att många patienter inte tillfrisknar då vården inte tar hänsyn till hela patientens livssituation. Vi i Balans pratar väldigt mycket om vägen mot ett friskare liv. Hur kan jag bete mig för att må lite bättre och lite bättre och lite bättre? Det försöker vi jobba med. Det är därför vi heter Balans. Man ska få balans i livet.