Korridoren på Ung vänsters kansli är belamrad. Det är mer skryt än ursäkt, visar det sig. Travarna med allehanda ting är rester från helgens aktivitet, en kurs för instruktörer i feministiskt självförsvar. Aktivitet är just vad Ava Rudberg vill ägna sig åt, snarare än snärtiga tweets och fläskiga debattartiklar. Att skapa rum där unga kvinnor får prata om våldet man utsätts för och lära sig agera är ”fett”, säger hon.

– Det finns få sammanhang där man får det och där man gör det.

Medan andra ungdomspolitiker mer eller mindre regelbundet dyker upp i intervjuer, paneler och debatter får man leta noga om man ska hitta medieframträdanden med Ava Rudberg. Några korta kommentarer på valnatten, en intervju i GT om att förbundet inte syns och så ett porträtt här i Dagens ETC. Så mycket mer hittar inte den som söker i mediearkivet efter artiklar med Ava Rudberg från valåret 2022. Det tar hon med ro. Handfast organisering där man möter ungdomar öga mot öga är viktigare än riksmediers strålkastarljus. Men att medieutrymmet inte är större förklarar hon också med medielogiken.

– Ofta vill de ha en lite otippad vinkel. Att Ung vänster säger ”ta chefens pengar och ge dem till arbetarklassen”, det är inte en ny vinkel, säger Ava Rudberg.

Att växa är viktigare för henne. Ung vänster har drygt 1 900 medlemmar, enligt den senaste statistiken från Myndig­heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Moderata ungdomsförbundet har mer än fem gånger så många. Det var bättre förr, ligger det nära till hands att muttra för den generation som befolkade Ung vänster runt millennieskiftet och som idag utgör en stor del av Vänster­partiets politiska och administrativa ledning.

Blåser från höger

V:s kommunikationschef Jenny Lindahl, kanslichef Kalle Larsson och den ekonomisk-politiska talespersonen Ali Esbati hade alla framträdande roller när Ung vänster var störst av alla ungdomsförbund. Det var 2001, året då vänstervågen fick ett abrupt slut när Göteborgskravallerna följdes av terrorattackerna den 11 september. Några år senare skulle Ida Gabrielsson bli ordförande och Nooshi Dadgostar vice ordförande, det vill säga omvända roller jämfört med dagens vänsterledning.

Muttrar gör de också, de som nu styr partiet. Vi kommer till det. Men Ava Rudberg är mer intresserad av hur medlemmarna ska bli fler. Förutsättningarna är inte de bästa. Allt färre vill överhuvudtaget vara med i ett ungdomsförbund. Och det blåser från höger – trots att hon tycker att vänstern har så mycket att prata med dagens unga om. Inte minst den ekonomiska krisen.

– Det är kanske inte jättehett bland unga att prata om krisen, men vi ser hur det påverkar dem svinmycket. Samtidigt är bostadsbristen ständigt aktuell.

Men organisering bygger på att man tror att samhället kan bli bättre, annars ids man ­knappast klistra affischer i snöslask. För många är framtidstron avlägsen, menar Ava Rudberg. Precis som under uppväxten i det skånska, lite vindpinade, jordbrukssamhället Svalöv.

– Folk sa att politikerna i Stockholm bryr sig inte ett skit om vad som händer i Svalöv, varför ska vi då bry oss om vad de gör. Så tror jag många känner både på landsbygden och i förorten.

Det gäller att få uppleva att kamp kan löna sig, menar Ava Rudberg.

– Det kan vara att få den rasistiska läraren sparkad eller förändra något som fuckar i ens bostadsområde.

”Måste tänka globalt”

Små delsegrar i sin nära omgivning, alltså. Men det är inte vad Suzan Afshar tänker på en lördag i början av mars. Hon vill stoppa Natointrädet.

– Jag vill ha fred. En militär krigsallians som drivs av imperalistiska principer kommer inte bidra till det. Som socialist är det också viktigt att ha i åtanke att det finns ett kapitalistiskt system som lever på krig, säger Suzan Afshar.

Hon och Michal Tarka i Ung vänster-klubben Järva-Järfälla sitter i Stockholmsdistriktets lokal och laddar för en demonstration mot Nato. För dem är det ideologiska tänkandet centralt för engagemanget i Ung vänster. Samtalet runt bordet rör sig långt i både tid och rum, till rösträttsrörelsen i början av 1900-talet och till den tyska fredsrörelsen.

– Det går inte att vara revolutionär och bara hoppas på revolution i sitt kvarter. Man måste tänka globalt, säger Michal Tarka.

Suzan Afshar tillstår att alla runt 20-årsstrecket knappast tänker i samma banor. ­Också det förklarar hon med ett begrepp från socialistisk teori: alienationen som innebär att man tjänar andra syften än sina egna och inte uppelever sig som del av samhället. Ideologin blir motmedlet som gör att man inte bara känner av orättvisorna och blir frustrerad över dem, utan också får svar på varför de finns och hur de kan bekämpas.

– När hela samhället säger emot en är det närmast existentiellt att ha en ideologi och en gemenskap, säger Suzan Afshar.

Hellre en strid för mycket

Ideologi och gemenskap, viktiga beståndsdelar också under glansdagarna, vittnar America Vera-Zavala som på sent 90-tal var vice ordförande. Men vad hon, Ali Esbati, ordföranden Jenny Lindahl och övriga ton­givande Ung vänstrare då gjorde var att rida på vänstervågen genom att göra det ”inne” att vara med.

– Det skulle vara coolt att vara med och coolt att kalla sig socialist och feminist, säger America Vera-Zavala. 

I den andan tog man Hultsfredsfestivalen i besittning. Där blev det till en tradition att samlas och sjunga Internationalen vid midnatt den sista kvällen.

– För varje år blev det bara fler och fler som kom, säger America Vera-Zavala.

I medierna stormade det. Oftast handlade det om hur man förhöll sig till historien. När ­Jenny Lindahl satt i Ekots lördagsintervju och sa att överslätande saker om Lenin, blev det aningen tröttsamt, tyckte America Vera-Zavala. Plötsligt fick hon ägna sig åt att ”nyansera bilden av Lenin”, en historisk gestalt hon aldrig någonsin förhållit sig till tidigare. Detta i enlighet med strategin att aldrig backa. 

– Vår devis var ”hellre en strid för mycket, än en för lite”.

Men att hålla fast vid kommunistbegreppet stärkte Ung vänsters varumärke, menar America Vera-Zavala. Mindre än ett årtionde tidigare, strax efter Berlinmurens fall, hade den amerikanska statsvetaren och ekonomen Francis Fukuyama basunerat att ”historien var slut”. Ideologierna var döda, kapitalismen hade segrat. Nu ville kaxiga ungdomar slita kommunist­begreppet ur händerna på både gammelkommunister och indignerade liberaler och göra ordet till sitt.

– Jag la ner oproportionerligt mycket tid på att debattera rätten att kalla mig kommunist, men jag ångrar det inte. Det stärkte mig debattmässigt och ideologiskt och markerade ”hit men inte längre”, säger America Vera-Zavala.

K-ordet uppe för diskussion

Åter till Ung vänsters förbundskansli, på den klassiska Stockholmsadressen ­Kungsgatan 84. Här har ­Vänsterpartiet huserat sedan 30-talet och politiska motståndare har då och då satt ljuset på husets historia. Enligt en bok av Liberalernas riksdagsledamot Fredrik Malm betalades det en gång i tiden med sovjetiska oljepengar.

Oavsett om kommunismen sitter i väggarna eller ej finns ordet kvar i Ung vänsters principprogram. Åt detta ägnades dyrbar tid i utfrågningarna av vänsterledaren Nooshi Dadgostar inför valet. Hon tog bryskt avstånd från ungdomsförbundets kramande av k-ordet och i partiets eftervalsanalys pekades Ung vänster ut som en av syndabockarna som bidragit till valförlusten.

Ava Rudberg menar att förbundet hittills kommit fram till att kommunism är det ord som bäst beskriver det samhälle fritt från klasskillnader och förtryck som man vill sträva efter.

Vill du att ni fortsätter ­använda ordet?

– Jag vill att vi gör det förbundet bestämmer. Det kommer troligtvis bli en diskussion på kongressen i maj. Det vore oschysst av mig gentemot medlemmarna att driva en linje som medlemmarna ska diskutera om ett par månader.

På 90-talet stärkte kommunismen Ung vänsters varumärke, enligt America Vera-Zavala. Hur är det i dag?

– Ofta känner unga vi träffar på skolor inte ens till att det att det varit en aktuell fråga. Det är mest moderater och vänster­journalister som är intresserade av att prata om det.

Om ordet inte längre är laddat för unga, riskerar ni att framstå mossiga när ni håller fast vid det?

– Jag tror du överskattar hur mycket vi använder oss av begreppet. Vi pratar om ”Vad är dåligt i ditt liv?” och ”Vad kan vi göra åt det?”.

Relationen med Vänster­partiet är god, enligt Ava Rudberg. Ung vänster ska verka som aktivister, Vänsterpartiet som parlamentariker. Inte konstigt att man kommer till olika ­slutsatser ibland. Som i kampanjen i samband med EU-valet. Partiet pratade om vad man ville driva i EU-parlamentet. Ung vänster drev en egen kampanj om att lämna organisationen.

– EU är en överstatlig och dålig organisation. Det är lättare för oss att säga än för partiet som kommer att behöva sitta där, säger Ava Rudberg.

”Kommer att vända”

EU-utträde tycks avlägset. Men när det gäller högervågen som svept fram bland Sveriges unga ser Ava Rudberg små ”bubblingar” av något annat, åtminstone bland unga tjejer.

– Metoo gav oss inte konkreta förändringar i lagstiftningen, men jag tror vänstern har underskattat hur det påverkade unga tjejers känsla för vad man har rätt att prata om och inte. Där finns en feministisk bubbling.

Också America Vera Zavala blickar framåt.

– Någon gång kommer det att vända, även om den här högervågen varit ­outhärdligt lång. Varken Occupy wall ­street, Greta-rörelsen eller ­något annat har kunnat kuva den, säger hon.

Tidsandan må vara avgörande för ett ungdomsförbunds framgång. Men det gäller att ha starka företrädare som låter unga höra någonting annat än det som är förhärskande, menar America Vera Zavala.

– Starka vänsterröster är kanske ännu viktigare när det blåser kallt och brunt.

På Medborgarplatsen i Stockholm utkämpar solen en tapper kamp mot isvinden från norr. Herrar med vitt skägg och beiga jackor talar om ­USA-imperialismen och ­romarrikets fall i en skramlig högtalaranläggning. En snabb svepning över de ett par hundra som samlats räcker för att ­konstatera att Ung vänster-gänget som nu består av fem personer sänker medelåldern på demonstrationen mot Nato. Suzan Afshar håller humöret uppe.

– Okej, vi är bara fem här idag, men vi är fem som är ­taggade, säger hon.