Hon må gjort sig känd som stridbar rektor i Hammarkullen men det är i Husby hennes lärarresa började och nu är hon åter på hemmaplan. Hon guidar oss från det lilla centrumet till Stavangergatan och sin första lägenhet som hon köpte som nyexaminerad lärare. 

– Titta vad fint det är här! säger hon när vi går förbi husen med brun och vinröd puts och lummiga innergårdar.

”Är det sådant här du gör på arbetstid?” skojar två nya kollegor som vi möter på väg mot Husbygårdsskolan. 

Sökte bara ett jobb

När Linnea Lindquists man fick ett nytt jobb i Stockholm och paret bestämde sig för att flytta tillbaka ”hem” sökte hon bara ett jobb. Hon ville prompt till Järvaområdet. Tjänsten som biträdande rektor på Husbygårdsskolan anmälde hon intresse för sent på kvällen. Morgonen därpå blev hon kallad till intervju. Det skadar inte att vara kändisrektor och skriva ledarkrönikor om skolan i Expressen. Och i augusti uppfylldes drömmen om att få sommarprata. 

Linnea Lindquists första jobb var på en förskola i Husby. Hon kom från ett villaområde i Sundsvall där det var ”ganska mycket skyddad verkstad” och blev förbryllad över den nya miljön.

– Det var lite chockartat. Inga barn hade svenska som modersmål och föräldrarna kunde inte heller så bra svenska. Föräldrarna hade ofta inte råd med rätt kläder och en del barn gick med för små kläder och skor. Jag upplevde att det var en skam för föräldrarna och de ursäktade sig för att de inte hade råd. 

Jag gillar inte det som är lätt för då blir jag uttråkad.

Men kulturskillnaderna avskräckte inte Linnea Lindquist från att fortsätta.

– Jag kände direkt att jag var hemma och att jag vill jobba i den här miljön. Jag gillar inte det som är lätt för då blir jag uttråkad. Jag måste få vrida och vända och hitta lösningar på komplexa problem.

”Vad fan är det här?”

Ute på Husbygårdsskolans gård leker barn från förskoleklassen i lysande gula västar och inne i skolan är det ombonat och prydligt. Ett skelett och kroppsdelar i genomskärning i en monter. Fullt med projekt och pyssel på väggarna. Linnea trivs bäst ute i verksamheten, nära barnen. Därför är hon nöjd med att ”bara” vara biträdande rektor. ”Rektorn får ta möten om ventilationen och sådant.” Efter vår intervju ska hon äta lunch med förskoleklassen. 

Linnea Lindquist är lycklig över att vara tillbaka på jobbet. 

– Att vila är inte min starka gren. 

Hela semestern ägnar hon åt sitt opinionsarbete. Hon skriver krönikor, texter till antologier om skolan och läser rapporter. Helt ledig är hon bara en gång vart femte år, berättar hon.

– Jag gör större nytta här än hemma. Jag gillar att ha kul och här har jag alltid kul!

Varje år läser hon också alla 290 kommunbudgetarna.  

Det var tankesmedjan Balans, med skoldebattörerna Marcus Larsson och Åsa Plesner vid rodret, som på dåvarande Twitter fick den nyblivna rektor Linnea att börja läsa kommunernas budgetar. 

– Jag läste deras granskningar av budgetar och tänkte: vad fan är det här? Då förstod jag varför min budget som rektor inte gick ihop. Då blev jag så jävla förbannad över att ingen hade förklarat det här för mig. Jag började förstå det här med effektiviseringskrav. Att vi varje år ska göra samma sak men hela tiden till lägre kostnad. Jag hatar att bli lurad! 

På det sättet har hon också lärt sig om den fria etableringsrätten, konsekvenserna av skolpengen och friskolestraffet. 

Dragkamp om skolpengen

Det Linnea Lindquist kallar för ”friskolestraffet” handlar om att om många elever i en kommun börjar i friskolor förlorar kommunen skolpengen för de eleverna. Samtidigt har kommunen kvar kostnaderna i form av lärarlöner och lokalerna. Och när kommunen då får underskott ökar skolpengen per elev och kommunen måste även betala ut de pengarna till friskolorna. 

När rektor Linnea arbetade i Hammarkullen fanns inga friskolor i området som kunde konkurrera om eleverna men kring Järva finns det ett flertal vinstdrivande koncerner. 

– Här är det en större dragkamp om skolpengen, för det är det som det handlar om. Det handlar om skolpengen, inte eleverna. 

I Järva finns också jättekoncerner som Internationella engelska skolan som Linnea Lindquist kritiserat för att de har en stor andel obehöriga lärare som undervisar på engelska. Det gör att de eleverna inte får det stöd att lära sig svenska som de behöver. 

Linnea Lindquist berättar att många föräldrar i de här områdena inte har råd med förskola och fritids. 

– Vi hade haft en högre inskrivningsgrad i förskolan i våra områden om det hade varit gratis.

Både i Rinkeby och i Husby har Tellusgruppen förskolor som lockar med ”avgiftsfria förskolor” just för att nå det segmentet. 

– Och Tellusbarn kan ju inte stoltsera med kvalitet direkt utifrån det man har läst, suckar hon. 

”Står på kö till gängen”

Hammarkullen och Husby är likartade områden, berättar Linnea Lindquist. ”Särskilt utsatta områden”, kallar Polisen dem men i rektor Linneas sommarprat framhåller hon att de är ”särskilt roliga områden”. 

Föräldrarna är helt otroliga, de stöttar oss så mycket, de verkligen hjälper till. 

– Jag älskar att jobba med den här elevgruppen. De älskar sin skola, den är det bästa de vet. Vi står ju för rutiner, trygghet och förutsägbarhet. Och föräldrarna är helt otroliga, de stöttar oss så mycket, de verkligen hjälper till. Ofta kommer de hit direkt och pratar om det är något som hänt. 

Men områdena har såklart också en del svårigheter. 

– Trots att barnen är födda i Sverige har de inte svenska språket med sig i förskoleklass. Det är oerhört problematiskt att man kan växa upp och bo i Sverige i sex år utan att lära sig svenska. Men vi kan inte sitta och deppa över det utan vi får bara kavla upp ärmarna och jobba!

Det är oerhört problematiskt att man kan växa upp och bo i Sverige i sex år utan att lära sig svenska. 

I somras skrev Linnea Lindquist en serie ledartexter i Expressen som handlar om hur små barn växer upp i ”gängvåldets absoluta närhet”. Hur en sjuårig kille, ”en riktig mafioso”, började hjälpa gänget med saker och fick med sig andra barn. 

”Det är hedrande att folk går runt och tror att vi som arbetar i skolan kan förhindra att unga killar tar upp ett automatgevär och mördar en annan människa”, skriver hon. 

Linnea Lindquist suckar och menar att hon flaggat för gängmentaliteten i tio år. Hon tycker inte heller att vi kan se alla de här barnen som viljelösa offer.

– En del väljer faktiskt aktivt att det här vill jag göra. De ser upp till den här livsstilen. De tycker det är coolt. De står på kö till gängen.

Alla ska följa samma regler

Linnea Lindquist tror på att låta barnen träna på hur de ska uppföra sig i skolan. 

– Skolan måste träna upp barnens förmåga att följa regler. Det måste lära sig sig att följa de vuxnas instruktioner och de regler som finns på skolan. Och de måste lära sig att koncentrera sig, att kunna sitta och jobba i långa stunder. 

Hon tycker också att det är viktigt att skapa gemensamma normer redan i förskoleklass.

– Det är viktigt att tidigt sätta en skolkultur, en norm. När man jobbar i områden med elever från hela världen finns det väldigt många olika normsystem och vi måste skapa ett system så att vi har något att hålla fast vid. 

I en artikel skriver Linnea Lindquist att ”skam och förödmjukelse är effektivt när elever missköter sig” och berättar om en lärare som blev så trött på att lågstadieeleverna sa ”jag ska knulla din mamma” och satte upp en bild på sin gamla mor, berättade om henne och sedan frågade: ”Vill ni fortfarande knulla henne?” Barnen skämdes. 

Jag skrev den artikeln för att provocera, för det får folk att börja tänka. 

Artikeln väckte starka reaktioner och Linnea Lindquist blev anklagad för att vilja ha en skola där man hotar och skrämmer elever. 

– Jag skrev den artikeln för att provocera, för det får folk att börja tänka. Känslan av skam är en väldigt viktig känsla. Det är bra att kunna känna och hantera den. När eleverna förstår att de gjort fel skäms de. De vill egentligen inte vara elaka mot sin lärare eller sina kompisar men ibland händer det. Barn måste lära sig att bli fungerande sociala varelser. När jag vill få en liten mafioso att förstå vad han håller på med är det jättebra om jag kan locka fram skam hos honom. Det ökar sannolikheten att han inte gör om felen. 

Du har blivit lite av en representant för hårda tag i skolan i kontrast mot vänsterns mjukare ”flumskola”. Vad tycker du om den bilden?

– Jag tror att man kan hålla två tankar i huvudet samtidigt. En skola är som en 15-filig motorväg. Vi jobbar med jättemånga processer parallellt. Vi jobbar med beteende, att barnen ska utvecklas i läsning, med mattestrategier och samhällsorientering. Vi ska ha elever som är väl rustade, goda samhällsmedborgare och som tar ansvar.

”V och S har vinsttourettes” 

I sitt sommarprat spelar rektor Linnea låten ”Nu får det vara nog” av teater- och musikgruppen Katas döttrar med Linneas mamma på sång. Mamman sökte sig först till Vänsterpartiet men sedan blev det Socialdemokraternas kvinnogrupp och engagemang i byggnadsnämnden. 

Jag tycker vänstern har en väldigt naiv syn på att staten ska kunna lösa människors problem. 

Med den bakgrunden och kampen för barn i utsatta områden skulle man kunna tro att Linnea Lindquist också skulle dra vänsterut men hon valde en annan väg. 

– Jag tycker vänstern har en väldigt naiv syn på att staten ska kunna lösa människors problem. Det kommer staten inte att göra.

Hon tycker också att både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är svaga i skolfrågan.

– De har vinsttourettes! Det enda de pratar om är vinster. Och det är så antiintellektuellt och så ohederligt för vinstuttagen är inte problemet. Problemet är de drivkrafter som finns inbyggda i systemet.

Men att hon är liberal och kritisk till marknadsskolan har fått många att höja på ögonbrynen. 

– Jag är en marknadsliberal som vill avskaffa skolmarknaden. Det tycker många är jättekonstigt. Men vi ska inte ha en skolmarknad för skolan är särskilt samhällsviktig. Det är inte liberalt att ha ett system som ökar segregationen som ökar resultatskillnaden mellan skolor.

När rektor Linnea började opinionsbilda om det misslyckade svenska skolsystemet var de borgerliga partierna och ledarsidorna fortfarande överlag positiva till vinstdrivande friskolor. Men fler börjar lyssna på kritikerna. 

De enda som klamrar sig fast vid det här systemet är de som har ekonomiskt intresse i det. 

– Det går inte att blunda för de här systemfelen för det är helt uppenbart att det är mycket som är sjukt. De enda som klamrar sig fast vid det här systemet är de som har ekonomiskt intresse i det. Nu har vi många politiker från flera borgerliga partier som säger att vi måste reformera skolsystemet. Jag vill dra av plåstret och avskaffa skolmarknaden i sin helhet. Jag vill dra politikerna längre än vad de själva vill så det är en kamp. 

”Det kommer inte hända!”

Bara under de senaste månaderna har tonen skärpts från Liberalernas partiledare Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm. I en intervju i Aftonbladet betonar de hur viktigt det är ”att öka likvärdigheten i skolan och driva ut rena charlataner”. 

Liberalerna har fått kritik för att tidigare ha röstat ner viktiga förslag för skolan och att Lotta Edholm själv för bara några år sedan var styrelseledamot i friskolekoncernen Tellusgruppen. 

Är Liberalerna trovärdiga i sina utspel nu? Vågar du lita på dem?

– Det finns inga jag beundrar så mycket som personer som ändrar ståndpunkt. Det kanske faktiskt är så att de läst på och gjort en annan analys. Då tycker inte jag att vi ska hålla på och häckla dem som många gör. Var glad och peppande i stället! Vi kommer aldrig komma framåt och få en bättre skola om man inte tillåts byta position. Det vi behöver hålla koll på nu  är att de driver igenom sina förslag i riksdagen också. 

Linnea Lindquist är utsedd av regeringen att sitta i en expertgrupp som utreder läroplanen. Ett uppdrag som ska vara klart i slutet på februari. 

Kommer Liberalerna lägga vantarna på dig nu?

– Nej, gud nej, aldrig i livet! Det kommer inte hända! Jag vill inte vara en del av någon partihierarki eller ha ett partiprogram att förhålla mig till. Jag är helt ointresserad. Jag tror att jag gör mest nytta så här. Jag kan swinga åt alla håll.