– Vår förra lägenhet kostade 10 000 i månaden och det är dyrt att flytta till något större, men till slut blev vi tvungna, berättar Amina. Hon heter egentligen något annat, men vill vara anonym av hänsyn till sina barn.

Hon har en fast heltidsanställning på hemtjänsten i Sundbyberg i nordvästra Stockholm, men kämpar ändå varje dag med att få ekonomin att gå runt.

Den nya hyran är på 12 800 kronor i månaden, efter en höjning på närmare 1 300 från i fjol. Totalt har Amina 14 500 kronor i fasta avgifter varje månad, exklusive mat, kläder, bilen och aktiviteter för barnen.

– Jag får inte ihop det, och det blir bara värre. Alla barnen spelar basket, det kostar flera tusen per termin. Min äldsta var nyss på läger som kostade 5 000 kronor. Vi har inte råd, men jag kunde bara inte säga nej.

Lönen för heltidsjobbet på hemtjänsten är på 25 000 kronor, och hon får ut runt 19 000 efter skatt.

– Ibland handlar jag mat på kredit på Klarna för att kunna överleva. Jag jobbar hundra procent, men jag kan inte få ihop det, säger hon med både ilska och desperation i rösten.

Inte ökat sen 90-talet

Bostadsbidraget som Amina fått ligger på 2 200 kronor i månaden, med det 25-procentiga tillägget för barnfamiljer inräknat.

Tillägget kom till under coronapandemin och förlängdes nyligen av regeringen till 30 juni.

Men det är lätt att låta sig luras av den relativt höga procentsiffran, menar Christina Olsson, generalsekreterare på organisationen Makalösa föräldrar som stöttar ensamstående familjer.

– Det låter ju väldigt bra när man säger att man ger 25 procent i tillägg, men i praktiken handlar det bara om några hundralappar eftersom bostadsbidraget är så lågt i grunden. Den här tillfälliga höjningen täcker inte ens de ökade matkostnaderna, säger hon.

Livsmedelspriserna har ökat med 18,6 procent på ett år, enligt SCB. Samtidigt har elpriset gått upp kraftigt och inflationen i stort ligger på runt 10 procent.

Hyrorna för landets tre miljoner hyresgäster är inte helt färdigförhandlade, men väntas stiga med omkring 5 procent på många håll, på vissa håll ännu mer. För en hyra på 12 000 kronor innebär det att tillägget i bostadsbidraget äts upp direkt bara av hyreshöjningen.

– Nivåerna på bostadsbidraget har i stort sett legat frysta sen 90-talets finanskris. Jämför med pensionärerna som får bostadstillägg. En ensamstående barnfamilj har det mycket sämre än en ensamstående pensionär. Bostadsbidragen borde vara dubbelt så höga, minst, för att göra någon skillnad, säger Christina Olsson.

För dyrt med kött och ost

I veckan ska hon träffa social­försäkringsministern på ett möte och framföra synpunkterna från organsationens erfarenheter av att möta ensam­stående föräldrar med ansträngd ekonomi.

– Frågan om barnfattigdom är helt död. Inte ens Socialdemokraterna lyssnar. Det är ingen som bryr sig om detta. Vi kommer få slumområden i Sverige, det är dit vi styr det, säger Christina Olsson.

Ytterligare ett bekymmer för Amina är att hon har blivit återbetalningsskyldig för att hon anses ha fått för mycket i bostadsbidrag. Med de regler som infördes i höstas så får hon inte göra en långsiktig avbetalningsplan, utan måste återbetala hela summan, 40 000 kronor, inom loppet av ett år.

– Jag jobbade extra vid sidan av mitt heltidsjobb och eftersom jag hade två arbetsgivare så tyckte de att jag hade fått för mycket utbetalt. Så nu drar de lite över 3 000 i månaden, hälften av barnbidraget.

Den tillfälliga 25-procentiga höjningen av bostadsbidraget gör ingen större skillnad för Amina.

– Det är en väldigt liten höjning. Jag är så besviken.

Hon berättar att högen av betalningspåminnelser bara växer.

– Vi undviker att köpa viss mat, som kött och ost, för att det är för dyrt. Hur ska vi ha råd med vinterkläder? Barnen är jätteledsna. De säger ”­mamma, vi kommer hjälpa dig med pengar när vi blir stora och kan jobba”. Men det är ju inte deras ansvar. Det är inte rättvist, berättar Amina.

– Ingen verkar lyssna på oss. Det är tufft, jag gråter varje dag.

Bättre med bidrag

Nu överväger Amina allvarligt att säga upp sig från sitt jobb och söka försörjningsstöd istället, för att att få en säker inkomst utan den ständiga stressen i ett heltidsjobb.

– Då kommer jag få mer tid med mina barn. Jag åker iväg varje dag nu och hinner inte träffa barnen så mycket, säger hon.

– Jag känner många som tar bidrag som har det bra. De är inte lika oroliga, de kan gå till tandläkaren, de kan sätta mat på bordet. Jag vill jättegärna fortsätta jobba, om jag bara kan betala mina räkningar. Det känns inte rättvist.