– Om vi vinner kan dom­stolen på ett bindande sätt tvinga staten att vidta klimatåtgärder, säger Ida Edling, talesperson på Aurora, till Dagens ETC.

Auroras stämningsansökan stöds bland annat av 1 620 forskare och lärare som i början av december skrev en debattartikel i Aftonbladet.

Sol och vind kan rädda 1,5-gradersmålet

l Sol- och vindkraft kan växa tillräckligt för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader om den tio-åriga genomsnittliga tillväxttakten på 20 procent kan bibehållas till 2030. Det visar en rapport från oberoende tankesmedjan Ember, som presenterades i mars.

De första sex månaderna av 2022 steg den globala efterfrågan på energi med tre procent enligt Ember. Det allra mesta av ökningen – 77 procent – ­täcktes av ny sol och vindkraft, resten och mer därtill av vattenkraft. Lägg till smarta elnät och energi­effektivisering, håll­bara ­städer och transporter så har vi kommit en god bit på väg.

Ny metod kan bryta ner evighetskemikalierna PFAS

PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp industriellt framställda ­kemikalier som aldrig bryts ner. De anrikas i jord, vatten och blodomlopp med en lång rad negativa miljö- och hälsoeffekter som följd. PFAS kan filtreras bort från dricksvatten med aktivt kol, för att sen förstöras med hjälp av höga ­temperaturer, en energikrävande och omständlig metod.

Nu har några forskare vid Northwestern University i Illinois ,USA, lyckats ­bryta ned PFAS i låg temperatur med en blandning av natriumhydroxid, vatten och lösningsmedlet DMSO. Kvar bli bara en ofarlig slutprodukt. Metoden är ­billig och kan ta bort PFAS från mark och vatten, även dricksvatten. Om det håller hela vägen är det en stor vinst för miljö och hälsa.

Tyskland och Frankrike styr mot grönare transporter

Tyskland storsatsar på att fler ska åka kollektivt. Den nya ­Tysklandsbiljetten ger tillgång till hela landets lokala kollektiv­trafik – regionaltåg, ­tunnelbana, bussar och spårvagnar – för en dryg femhundring i månaden. Det tyska ­initiativet är unikt. Det är också den franska planen att förbjuda korta inrikesflygningar, som fick tummen upp av EU-kommissionen i december. Villkoret är att det finns ett tågalternativ med flera avgångar per dag, som tar mindre än två och en halv timme. En del rutter i ursprungsförslaget fick strykas, men fler kan tillkomma när tågtrafiken byggs ut.

– Det här är ett stort steg ­framåt och jag är stolt över att Frankrike är en ­pionjär på det här området, säger Frankrikes transportminister Clement ­Beaune, till Politico.

Vargar, björnar och visenter gör spektakulär comeback i Europa

Ny forskning visar att björnar, vargar och visenter gör comeback över hela Europa.

Djuren är med bland ett 50-tal arter i den nya rapporten European Wildlife Comeback. Oäkta karettsköldpadda, eurasiska uttrar, knölvalar och järvar är andra arter som tidigare kämpat för sin existens, men nu gjort en spektakulär återhämtning, oftast tack vare jaktförbud, effektiva återinförandeinsatser och återställande av livsmiljöer.

Den vilda naturen är motståndskraftig och kan återhämta sig om förutsättningarna är de rätta. Det gynnar inte bara enskilda arter, utan hela ekosystemen.

EU skärper klimatlagstiftningen – Sverige kommer inte undan

Den SD-stödda Kristerssonregeringen kan strunta i klimatet och svenska klimatmål, men den kommer inte undan EU:s klimatlagstiftning. EU:s klimatlag trädde visserligen i kraft redan 2021, men hur målen i lagen ska nås regleras i reformpaketet Fit for 55 som snart är färdigförhandlat. Det innebär bland annat hårdare krav på utsläppsminskningar i sektorer utanför utsläppshandelssystemet – som transporter, bostäder och jordbruk – och höjda krav på kolinlagring i skog och mark. Även för Sverige. EU:s nya lagstiftning kan tvinga Sverige att avverka mindre och spara mer skog. Det skulle ge stora vinster för både ­klimatet och den biologiska mångfalden.

Nytt hopp för Amazonas

I oktober stod det klart att vänsterledaren Luiz Inácio Lula da Silva, kallad Lula, med knapp marginal besegrade ytterhögerns Jair Bolsonaro i presidentvalet i Brasilien. Lula har lovat att stoppa skövlingen av Amazonas, som tagit ny fart under Bolsonaros tid vid makten. Lulas seger kan minska avskogningen med 89 procent under det kommande decenniet, enligt en analys utförd av Carbon Brief.

I somras fick också Colombia – för första gången någonsin – en vänster­president, Gustavo Petro. Han har lovat att satsa två miljarder kronor om året de närmaste 20 åren för att rädda Amazonas. I grannlandet Ecuador har flera lokalsamhällen med ursprungsbefolkningar, organisationer och kommunstyren gått samman i projektet Amazonian platform for forests, climate and human wellbeing för att skydda regnskogen. Det ger hopp i tider när starka ekonomiska intressen vill fortsätta skövla regnskog för odling, köttproduktion och gruvdrift.

Stopp för ny olja från havsbotten i nord och syd

I september förbjöd en sydafrikansk domstol oljejätten Shell att söka efter olja och gas längs med kusten Wild coast i Östra Kapprovinsen i Sydafrika. Motståndet från lokalsamhällen och miljöorganisationer mot Shells prospekteringsplaner har varit stort. Området hyser ett särskilt rikt marint djurliv, och beslutet har hyllats som en ”massiv seger” för planeten. Även i norr firade ­miljö- och klimatrörelsen sedan det i november stod klart att norska olje­bolaget Equinor skjuter på planerna att etablera oljefältet Wisting längst upp i norra Barents hav. Det innebär i praktiken att projektet inte blir av, enligt norska Greenpeace som jobbat hårt för att stoppa oljefältet. Enligt miljö­organisationen innebär beslutet att 200 miljoner ton koldioxid, motsvarande fyra gånger Norges årliga utsläpp, stannar på havsbotten.

USA antar historiskt klimatpaket

Efter Kina är USA det land i världen som står för de största koldioxid­utsläppen. Därför var det en god nyhet när senaten efter 18 månader av förhandlingar till slut röstade igenom Biden-administrationens reformpaket för klimat, energi och vård. Paketet blev visserligen långt mindre ambitiöst än det ursprungliga förslaget, men är ändå den enskilt största satsningen på klimatområdet någonsin i USA. Hälften av investeringarna – 370 miljarder dollar – ska gå till åtgärder som minskar utsläppen med minst 40 procent fram till år 2030 jämfört med 2005-års nivåer. Inte tillräckligt, och under det nationella målet på 50 procents utsläppsminskning, men väldigt mycket bättre än om Donald Trump fortfarande hade varit president.

Allt fler länder ger naturen juridiska rättigheter

Panama, ett litet land Centralamerika, blev i februari det tredje landet att ge naturen juridiska rättigheter.

Lagstiftningen, som träder i kraft 2023, kräver att regeringens framtida politik respekterar rättigheterna för Panamas ekosystem, inklusive dess tropiska skogar, floder och mangroveskogar. Landets parlament kommer också att vara ­juridiskt skyldigt att främja naturens rättigheter genom sin utrikespolitik. Sedan tidigare har Bolivia och Ecuador gått samma väg, och på flera andra håll i världen har vissa natur­områden fått rättigheter. Det gäller ­exempelvis ­Uganda, ­Kanada, Colombia, Indien och Nya Zeeland.