Sverige har el att exportera men vi saknar kapacitet att transportera tillräckligt med el från norra Sverige till Skåne för att motsvara efterfrågan på kontinenten, när den är hög. Då måste priserna höjas så mycket att efterfrågan minskar. Det är anledningen till att elpriserna, särskilt i landets södra halva, periodvis parkerat på skyhöga nivåer under senare år.

Nu kan införandet av en ny elnätsmodell höja de svenska elpriserna ytterligare, paradoxalt nog samtidigt som elnätens kapacitet ska förbättras.

Modellen är ett svar på en ny EU-förordning som syftar till att öka tillgången på el och jämna ut elpriserna, inte i Sverige men på Europanivå. Genom att ledningarnas kapacitet nyttjas mer effektivt så ska mer el kunna överföras både mellan elområden inom länder och mellan länder.

Dyrast i elområde tre

Det är Svenska kraftnät som – tillsammans med motsvarande myndigheter i Finland, Norge och Danmark – har ansvaret för att EU-förordningen genomförs i Norden.

SvK har testkört elprismodellen i Sverige sedan slutet av förra året. En sammanställning av resultatet som Dagens Nyheter gjort visar elprisökningar i samtliga svenska elområden. I genomsnitt nästan en tioprocentig ökning mellan perioden december 2022 och september 2023. Mest kommer priset att öka i elområde tre, med storstadsregionerna Stockholm och Göteborg, där en stor andel av elkonsumenterna bor.

200 miljoner i veckan

Enligt Mats A Nilsson, docent i miljöekonomi och expert på elmarknaden, kommer den nya modellen att kosta svenska elkonsumenter 200 miljoner i veckan, eller drygt 10 miljarder kronor på ett år. Pengar som går direkt till de stora elbolagen.

– Det är ren förmögenhetsöverföring som kan tvinga företag i konkurs och människor från hus och hem, säger han till Dagens ETC.

Han är kritisk till modellens utformning.

– Det är komplicerat, men i korta drag frånsäger sig SvK ansvaret att aktivt hantera flaskhalsar inom elområden. Det gör att du får elflöden som inte gynnar handeln och väldigt konstiga priser.

Ett exempel på det är att södra Sverige, som är högprisområden, får ännu högre priser än idag.

– Priserna borde sjunka i elprisområde tre och fyra men det gör de inte, säger Mats A Nilsson.

”Finns andra möjliga lösningar”

En av SvK:s kärnuppgifter är att hålla ner elpriserna för konsumenterna.

– Ja, men det verkar de inte bry sig om, det finns ingen respekt för kundkollektivet. Modellen är inte bara uppenbart dålig för kunderna, elproducenterna vill inte heller ha den, säger Mats A Nilsson.

Detta trots att elproducenterna pekas ut som de stora vinnarna. Både Fortum och Sveriges största elproducent, statliga Vattenfall, är kraftigt negativa i sina remissvar och framhåller att det blir mycket svårare för dem att planera både produktionen och handeln med el.

Kristian Gustafsson jobbar med elmarknad och kraftsystemfrågor på Vattenfall. Han beskriver modellen som ”onödigt svår och komplicerad” och dåligt anpassad för nordiska förhållanden.

– Det finns andra möjliga lösningar än den utformning SvK har föreslagit. Myndigheten har aldrig tittat på två lösningar och utvärderat dem mot varandra. Vi anser att alternativen har avfärdats för lättvindigt, säger Kristian Gustafsson.

”Inte modellen det är fel på”

Erik Ek är strategisk driftchef på Svenska kraftnät. Han medger att modellen kommer att innebära väsentligt högre priser för svenska elkunder och att inte ens elproducenterna är positiva.

– Jag kan inte säga emot det, men vi ska inte klanka ner på en modell som försöker få ut mer kapacitet från nätet. Modellen är att jämställa med att få en ytterligare ledning i systemet, man kan alltså överföra mer kraft i det system man redan har, säger Erik Ek, och fortsätter:

– Så det är ju inte modellen det är fel på. Om man är emot att vi byter kraft mellan elområden så är det ju snarare elmarknadsmodellen man ställer sig emot.

Ingen kritiserar möjligheten att överföra mer kraft i elsystemet, men det finns olika modeller för att nå dit. Varför har SvK bara prövat en elprismodell och avfärdat andra modeller?

– Eftersom den här effektivare flödesbaserade kapacitetsberäkningsmodellen ger högst nytta. Jag tror inte det finns bättre sätt att öka kapaciteten på, säger Erik Ek.

Han svarar inte på varför Sverige valt att införa just det här systemet och varför Sverige väljer att göra det nu. Många andra länder har fått uppskov utan problem.

Det vill inte Erik Ek gå in på.

Ska inte SvK jobba för låga elpriser för svenska konsumenter?

– Jo, absolut, och det gör vi ju. Vi försöker bygga så många ledningar vi hinner med genom hela Sverige så att alla områden kan få el, säger Erik Ek.

Det är en annan historia. SvK har efter femton år fått koncession för fler ledningar i stamnätet, men det har egentligen inte med detta att göra.

Norrmännen vinnare

Enligt testkörningarna kommer den nordiska elexporten till kontinenten att öka med fem procent. En marginell ökning jämfört med idag, enligt Mats A Nilsson.

– Det blir lite mer export, men det är väldig lite jämfört med effekterna det får i Sverige.

Svenska elkonsumenter är de stora förlorarna, finnarna förlorar också men inte så mycket. Vinnarna är norrmännen, enligt Mats A Nilsson.

– Norrmännen har ett otroligt svagt nät. Med det här systemet kan de flytta mer kraft från norra till södra Norge, helt uppenbart på svensk bekostnad.

Även industrin ger tummen ner

De nya gröna, elintensiva industrierna i norra Sverige vill inte heller ha modellen.

Både H2 Green Steel och Northvolt är kritiska i sina remissvar. Svårigheter att förutse elflöden och priser anges som en orsak. Högre elpriser är en annan. 

– Elpriset är väldigt viktigt för oss. Prisökningar innebär generellt att man försvårar för den gröna omställningen, säger bolagets energidirektör Arne Österlind till DN.

De enda i Sverige som verkar gilla modellen är Svenska kraftnät.

– Ja, för den underlättar deras arbete. De slipper hantera flaskhalsar och hjälpa flöden inom olika elprisområden, men det gör också att du får mindre flöden från lågprisområden till högprisområden och då får vi de här väldigt konstiga priserna, säger Mats A Nilsson.

Samtidigt har regeringen flaggat för att höja elskatten, tvärtemot tidigare löften om att pausa den årliga indexeringen. 

– Det är verkligen skandal, i en tid när hushållen blöder. El, vatten och värme borde inte beskattas, för den typen av skatter slår alltid hårdare mot låginkomsttagare, säger Mats A Nilsson.

Dagens ETC har sökt energi- och näringsministern Ebba Busch som inte velat svara på frågor.