Kassabiträde, lokförare och till och med biblioteksassistent. Det är några i en lång rad yrken som snart kan tillhöra historien. En rapport från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, slår fast att automatisering och digitalisering skulle kunna ersätta vartannat jobb i Sverige inom 20 år.

– Att vi i framtiden har förutsättningar att jobba mindre och låta maskiner sköta jobbet tycker jag är alldeles tydligt. Och jag tror vi kan göra det och ändå behålla hygglig levnadsstandard, säger Eva Regårdh, civilingenjör på SSF och rapportens initiativtagare.

Förarlösa tåg

Hon understryker att rapporten beskriver ett teoretiskt framtidsscenario och att det förmodligen tar längre tid än 20 år innan vartannat jobb i Sverige är automatiserat. Att utvecklingen går snabbt är det dock ingen tvekan om. På kort tid har självutcheckningskassor blivit en självklarhet och förarlösa tåg trafikerar i dag många europeiska städers tunnelbanesystem. Enklare jobb som inte kräver längre utbildning försvinner snabbt och Eva Regårdh menar att framtidens robotiserade samhälle kräver en mer välutbildad befolkning. Hon ser framför sig en individualiserad arbetsmarknad med fler småföretag.

– Som småföretagare kan många kanske hitta nya jobb genom sina intressen eller hobbyer. Sedan tror jag trygghetssystemen måste bli flexiblare. Jag var själv egenföretagare i många år och då har man till exempel mycket sämre skydd vid långvarig sjukdom. Tanken med medborgarlön är bra, man kanske skulle ha en basnivå som omfattar alla grupper i samhället, säger hon.

Hon argumenterar också för sänkt skatt på arbete men tror att det eventuellt måste kompenseras med högre skatteuttag på sådant som exempelvis kapitalägande. Eva Regårdh anser inte att den allmänna välfärden bör avskaffas och hon hoppas och tror att vi klarar den även i framtiden. Den kan till och med bli bättre och billigare.

– En diagnos blir billigare när den görs i datorn. Att snabbt få rätt diagnos billigt är nog något man blir glad för när man drabbas av sjukdom, säger Eva Regårdh.

Amerikanske ekonomen och ekonomipristagaren Joe Stiglitz menar dock att det finns en övertro på att innovationer automatiskt leder till högre välfärd. I en ny essä citerad i Business Insider slår han fast att omfattande teknisk strukturomvandling ofta leder till hög och långvarig arbetslöshet hos de med lägre utbildning. Joe Stiglitz drar bland annat paralleller till den industriella revolutionen och 30-talets depression i USA. Han menar att det krävs aktiv social och ekonomisk politik för att motverka utslagningseffekter på arbetsmarknaden.

– Påståendet att kompetenskrävande innovationer kan främja välfärd tas ofta som intäkt för att det kvalificerade arbetare tjänar på utvecklingen mer än väl kompenserar för det som de okvalificerade förlorar. Men trots att välutbildade arbetare skulle kunna kompensera de outbildade sker det sällan, skriver Joe Stiglitz i Essän, och lägger till:

– Ofta klarar inte marknaden sådana omstruktureringar så bra.

Risk för högre arbetslöshet

I framtiden kommer även många jobb som kräver längre utbildning att automatiseras, enligt SSF:s rapport. Om 20 år kan både redovisningsekonomer och biomedicinska analytiker ha ersatts av maskiner. Därmed finns en risk för att vi måste leva med en högre arbetslöshet i framtiden tror Eva Regårdh. Det kan till viss del lösas genom att fler delar på de jobb som finns och att de som vill arbetar mindre.

– Om man hamnar i detta med medborgarlön skulle människor också kunna välja. Någon kanske vill ha mer tid med barnen. En annan kanske vill starta ett café men inte riktigt kan leva på det. Många menar att ett sådant här system skulle kunna få kreativiteten att flöda eftersom man redan är försörjd. Det blir ju inte en jättefet inkomst men man skulle kunna komplettera den genom att jobba deltid eller starta eget. I dag har många väldigt lite tid och stressar mycket.

Deras kollegor har bytts ut mot robotar

250 kollegor blev till slut bara 80. Johnny Nilsson och Claes-Göran Olsson har arbetat i industrin sedan 1970-talet och har sett hur maskinerna ersatt människorna undan för undan.

– Förut stod det en man vid varje maskin, men nu kör jag i stort sett hela verkstaden själv, säger Johnny Nilsson.

Johnny Nilsson och Claes-Göran Olsson arbetar på Ruuki i skånska Anderslöv utanför Trelleborg. Fabriken tillverkar material till byggindustrin, som reglar och balkar, och har haft runt 250 anställda. Efter olika omorganiseringar, nedläggningar och tilltagande automatisering finns i dag runt 80 kvar.

– 56 är IF Metallare och resten är tjänstemän och försäljningsfolk, säger Johnny Nilsson som började i industrin i mitten av 1970-talet men idag huvudsakligen arbetar fackligt.

Datorn sköter jobbet

Kollegan Claes-Göran Olsson är svarvare och tillverkar delar och verktyg till de maskiner som producerar själva byggmaterialet. Han har varit på Ruuki i 16 år men började som lärling i verkstadsindustrin redan 1970. Mycket har hänt sedan dess. En gång i tiden ställdes varje maskin in manuellt med rattar och reglage, men i dag går han in i ett speciellt mätrum och knappar in alla värden i en dator. I grunden är han positiv till utvecklingen men beklagar samtidigt att den tilltagande automatiseringen gör att folk måste sägas upp.

– Vi får ju jobben gjorda på kortare tid. Hur man än vänder och vrider på det tog det lite längre tid när man körde manuellt. Att det går framåt är bara att konstatera men tyvärr blir vi färre medarbetare, säger Claes-Göran Olsson.

Robotar lyfter

När Johnny Nilsson började på Ruuki för runt fyrtio år sedan ingick en del tunga lyft i arbetet. Det är borta i dag tack vare robotar.

– Rätt inställd gör en robot tre personers jobb men samtidigt måste någon sköta roboten. Många av de oerhört montona arbetsuppgifterna på Ruuki är borta nu. Att stå och lyfta med belastningsskador som följd, där har vi istället robotar. Och det kommer att utvecklas ännu mer, säger Johnny Nilsson.

Att industriprodukten helt försvinner från Sverige i framtiden tror han inte, trots den ständigt hårdnande konkurrensen från låglöneländer som Indien och Kina. Innovation och avancerad teknik ger Sverige fördelar, menar Johnny Nilsson. Han nämner omställning till grön energi och produktion av vindkraftverk som exempel på framtidsområden för svensk industri.

Så i framtiden kommer vi inte att bli ett renodlat tjänstesamhälle då?

– Det hoppas jag inte. Det är just teknik som gör att vi kan hålla näsan över vattnet, säger Claes-Göran Olsson.