Nej, det är ingen ip-adress eller sifferserie från ”Da Vinci-koden”. Det är några av nyckeltalen i den sammanställning av världens rikaste personers förmögenhet som Bloombergs miljardärsindex släppte förra veckan.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

500 är det antal personer vars rikedom sammanställts. 1 är den biljon dollar – motsvarande 8 200 miljarder kronor – deras förmögenhet ökat med det senaste året, till största del beroende på en rekordstor uppgång i aktiemarknaden.

Bezos rikast

Totalt uppgår de rikastes innehav till 5,3 biljoner dollar (43 600 miljarder kronor). Och rikast av dem alla är Amazongrundaren Jeff Bezos, vars privata förmögenhet 2017 ökade med 34,2 miljarder till strax under 100 miljarder dollar (820 miljarder kronor). Bara under en enda oktoberdag ökade hans förmögenhet med 85 miljarder kronor efter att Amazons vinst med råge överträffat analytikernas förväntningar och satt fart på aktiekursen.

Lägg till namnen närmast honom på listan över världens rikaste – Bill Gates, Warren Buffet, Zaragrundaren Amancio Ortega och Mark Zuckerberg – och du får en ansamling av 425 miljarder dollar (motsvarande 3 500 miljarder kronor) på endast fem personer.

Kakan växer

De exakta siffrorna över koncentrationen av förmögenheter hos den yttersta pengaeliten är visserligen nya, men mönstret att deras del av kakan växer är det inte.

Ett par veckor innan Bloombergs index uppdaterades varnade den franske stjärnekonomen Thomas Piketty för att ojämlikheten i tillgångar är alarmerande hög i vissa länder. I sin World Inequality Report visade Thomas Piketty också att 27 procent av den välståndsökning som världen sett sedan 1980 gått till den rikaste procenten av mänskligheten.

Att läget är känsligt är inget som gått de rika förbi. Åtminstone inte enligt Josef Stadler, huvudförfattare till rapporten om de rikaste 500 samt chef för finansbolaget UBS avdelning för ”ultrarika”. Enligt honom finns det en växande oro hos de egna miljardärskunderna för vad den växande klyftan mellan rika och fattiga kan leda till.

Snart en fjärdedel

En uppenbar risk är att klyftan vidgas ännu mer. Till exempel beräknar Thomas Piketty i ovan nämnda rapport att den rikaste procenten år 2050 kan komma att erhålla en fjärdedel av världens inkomster, att jämföra med en femtedel i dag.

Exakt hur andra risker kan se ut är inte helt tydligt. Enligt Tuomas Malinen, professor i ekonomi vid Helsingfors universitet, finns det mycket som tyder på att ojämlikhet i tillgångar kan ge olika effekter i rika och fattiga länder, vilket han påminner om i en artikel i Huffington Post.

Det är i rika länder de negativa effekterna tycks tydligast. Framför allt handlar det om att ojämlikhet i tillgångar hämmar ekonomisk tillväxt, vilket i sin tur bland annat slår mot utbildningsmöjligheter hos de fattigaste. Men det finns enligt Malinen också indicier på att ojämlikhet leder till ekonomisk instabilitet genom större risk­tagande och växande villighet att skuldsätta sig.