Men det är långt ifrån någon självklarhet i deras branscher. Båda vet hur det är att vara daglönare och ständigt oroa sig för att klara av att betala hyran.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Jag hade inget liv. Man blev som en livegen. Tar du inte telefonen när de ringer tar de det som arbetsvägran och börjar hota med att man kanske inte ska vara kvar, eller så drar de in din lön för den dagen, säger André Börvall från Helsingborg.

Han har arbetat på lager genom olika bemanningsföretag sedan 2011. För tillfället är han arbetslös, och senaste påhugget var ett vikariat i somras. Nu är han mer än trött på hela branschen.

– Jag funderar på att börja plugga. Det går inte med detta hattandet egentligen.

Jaqueline Lenander är kock på Casino Cosmopol i Malmö och ordförande i Hotell- och restaurangs fackklubb på arbetsplatsen. Hon har en fast tillsvidareanställning, men det tog henne tre års timvikarierande på en rad andra jobb innan hon fick det.

– Jag kunde inte ens hyra en lägenhet, jag hade inte fast lön så jag kunde ju inte garantera hyran. Det är inte konstigt att folk bor hemma så länge som de gör i dag. Är man inte trygg i arbetslivet vågar man inte ta steget, säger hon.

Anställd 2011

André Börvall blev anställd i bemanningsbolaget Proffice 2011 och arbetade på Icas lager i Helsingborg. Tjänsten skulle vara en schemalagd heltid med garantilön de dagar han inte blev inringd, men i praktiken fungerade det inte alls på det sättet. Han berättar om hur han ständigt fick för lite lön utbetald, schemaförändringar i sista sekunden och en extremt pressad arbetsmiljö.

– De fast anställda hade arbetsrotation, men det hade inte vi. Men man klarar bara inte av att springa och plocka 40 ton om dagen. Det säger sig självt att vi gick sönder, och vi hade också en extrem sjukfrånvaro. Friska vältränade 20-åringar som går sönder på ett år, det är inte värt det, säger André Börvall.

När han började på lagret 2011 hade de bemanningsanställda ingen fackklubb på arbetsplatsen. André Börvall engagerade sig som Handels ombud och började arbeta för att få i gång en klubb. Han säger att det möttes med starkt motstånd av arbetsgivaren, och det tog till 2014 innan han lyckades. Proffice ville dock inte erkänna klubben som motpart, och därför fick alla förhandlingar gå via Handels centralt i Helsingborg.

– Vi drev arbetsmiljö, lönefrågor. Där fanns att göra kan jag säga, och de gjorde allt för att motarbeta oss. När de insåg att de inte kunde sätta stopp för det blev jag avskedad. De hävdade att jag varit hotfull och aggressiv, de kom med en hel rad med lögner. Det enda jag gjort var att företräda medlemmarna och då måste man faktiskt ifrågasätta vissa grejer, säger André Börvall.

Låg organisationsgrad

Han fick gå i början av 2015, men Handels menade att avskedet skett på osakliga grunder och stämde Proffice i arbetsdomstolen. Parterna förlikades i november 2015, och företaget har tvingats erkänna klubben som förhandlingspart.

Hotell- och restaurang är en av de branscher som har högst andel visstidsanställningar och lägst facklig organisationsgrad. Jaqueline Lenander brottas ständigt med frågorna i sin roll som klubbordförande.

– Det är ett jätteproblem som vi har. Det försvagar oss som fack och försvårar för människor som jobbar i branschen. Alla vill kunna känna att man har pengar till nästa månads hyra och räkningar men från en dag till en annan kan det vara att man inte har råd. Att jobba som kock är inte lätt och inget enkelt jobb oavsett vad Svenskt näringsliv säger. Det är ett tufft jobb, hela branschen är väldigt tuff, säger Jaqueline Lenander.