Varje år presenterar LO rapporten Makteliten och i år visar den, ungefär precis som åren innan, att det går 67 arbetarlöner på lönen för en topp-vd. 

– I år liksom de senaste åren ligger de här klyftorna på de högsta nivåerna som vi sett under de dryga 70 åren som vi tittat på det här, säger Anna Almqvist, som är LO-ekonom och ansvarig för rapporten. 

Hon tycker att skillnaderna blir extra påtagligt i tider av kris.

– Först pandemin och sen en inflationschock med mycket konsekvenser för vanliga arbetare. Vanliga medborgare har tagit väldigt stort ansvar under de här åren och det ansvaret ser vi inte hos eliten. 

Även om de inkomsterna i botten av inkomstfördelningen inte sjunkit mer under de senaste åren har de med låga inkomster drabbats hårt av kriserna.

– Det har varit oerhört tuffa år för människor i den lägre delen av inkomstfördelningen. Enligt en undersökning från Finansinspektionen var det hela 30 procent av befolkningen som någon gång under senaste året hade haft svårt att betala en löpande utgift som mat eller hyra. 

Uppe på toppen har läget i stället blivit mer behagligt. Främst är det de 50 rikaste vd:arna på storbolagen vars inkomster dragit ifrån riktigt ordentligt. 

– En möjlig förklaring till att ersättningarna ökat på det här viset i näringslivet handlar om ersättningskonsulternas roll i hur man sätter löner och man sätter löner på en vd för att signalera något. Ju högre ersättning du sätter desto mer lyckad rekrytering anses det vara. Så det har skapats normer inom näringslivet som påverkar det här.

Anna Almqvist hoppas att det här kommer att leda till diskussion inom näringslivet kring de höga ersättningarna. 

– Det är dags för näringslivet att ta ansvar och säga hur länge ska det här pågå och bör vi göra någonting för att bromsa den här utvecklingen?

Men är det realistiskt att hoppas på att de ska göra någonting själva?

– Ja, realistiskt och realistiskt. Jag tycker det är det enda rimliga om jag ska vara helt ärlig. Det här kan ju inte fortsätta hur länge som helst. Det måste ju de också inse. Var ligger rättvisan i att näringslivseliten år efter år får procentuellt högre inkomstökningar än vanliga arbetare? Så kan det ju inte fortgå! Så det är klart att jag önskar att det här var en mer aktiv diskussion inom näringslivet. 

Vad borde politikerna göra?

– Vi skulle ju gärna se en genomgripande skattereform. Ett viktigt område är såklart beskattningen på kapitalinkomster och förmögenhet. Förmögenhetsskatten har ju försvunnit och fastighetsskatten har minskat kraftigt så egenomsbeskattningen är väldigt låg i Sverige. Kapitalinkomstbeskattningen är därtill låg och full av undantag. Kapitalinkomster och förmögenheter är ju väldigt koncentrerade till toppen.