Hänger ihop med efterfrågan

Kristoffer Arvidsson Thonäng, utredare på Seko, ansvarig för lönebildningsprojektet 6F, samt beställare av rapporten, förklarar att detta hänger ihop med efterfrågan av varor och tjänster.

– När vanliga löntagare får mer i plånboken så tilltar efterfrågan på varor och konsumtion i hela samhället. Ökade aktievinster, som främst delas ut till de absolut rikaste, har inte alls samma effekt på den totala efterfrågan, säger han.

Vad betyder det här för er i LO-kollektivet?

– För oss inom arbetarfacken betyder detta egentligen bara att forskningen bekräftar det vi redan visste – nämligen att vi behöver ta ut hela löneutrymmet, att vi inte ska göra som i Tyskland, där man hållit tillbaka för att stärka företagens vinster och därmed deras internationella konkurrenskraft.

Hur ligger Sverige till i löneutveckling då?

– Löntagarkollektivet som helhet tar ut nästan hela löneutrymmet i förhållande till företagens vinster, men märket i avtalsförhandlingarna har satts för lågt. I praktiken innebär det att de högavlönade tjänstemännen som står starka på arbetsmarknaden, har tagit ut en större löneandel än vanliga arbetare.

Kollektivavtal spelar roll

Att löneutvecklingen över tid ändå har sett så pass bra ut i Sverige, har i huvudsak att göra med att vi har en förhållandevis hög organiseringsgrad och kollektivavtalsteckning på våra arbetsplatser, poängterar Kristoffer Arvidsson Thonäng.

– Att de flesta svenska arbetsplatser ändå har tecknade kollektivavtal, är en starkt bidragande orsak till våra relativt höga löner.