Det visar en ny brittisk studie från London School of Economics (LSE). Av de allra högst upp i lönetoppen – den högst avlönade procenten – utgör kvinnor bara 19,4 procent. Det är en liten minskning jämfört med innan pandemin, då kvinnorna utgjorde 19,7 procent av enprocentligan.
”Vi går bakåt”
Även bland den tiondel som tjänar bäst är kvinnor i klar minoritet. Inte ens var tredje av de tio procent som tjänar bäst är en kvinna.
– Vi går bakåt, men jag är inte förvånad. För att vi ska kunna göra framsteg krävs ett större skifte där vi inser att mångfald är bra för företagen. Det måste också till rejäla satsningar för att vidareutbilda chefer att bli inkluderande ledare som inser att det är en styrka att leda ett team med mångfald, säger Grace Lordan, biträdande professor vid LSE, i ett pressmeddelande.
I studien ingår både de som arbetar inom finans, men även de som har så kallade professionella tjänster – i det ingår olika kategorier av välutbildade tjänstemän. Inom de här två sektorerna är det mer än fyra gånger så sannolikt att en man når den procent som tjänar bäst än att en kvinna gör det. Och medan sannolikheten att bli en av dem har minskat för kvinnor sedan pandemin, är den oförändrad för män. När det gäller de tio procent som tjänar bäst står utvecklingen stilla – kvinnor utgör knappt en tredjedel av dem.
Skiljer 20 000 i månadslön
Liknande mönster syns även i Sverige. Finansförbundet släppte nyligen en rapport som visar att löneskillnaderna är stora i branschen. Inte minst gäller det bland chefer, där en man tjänar i snitt nästan 95 000 kronor i månaden, medan en kvinna i motsvarande tjänst tjänar knappt 76 000 kronor.
Det senaste landet som gick om oss var Frankrike.
Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright, säger att Sverige halkat efter länder som både Storbritannien och USA när det gäller jämställdhet i näringslivets storbolag.
– Båda dessa länder är bättre än Sverige på att ha kvinnor i ledande positioner. Det senaste landet som gick om oss var Frankrike, och Tyskland ser ut att också göra det om två år. Och även när det gäller de allra högsta lönerna kan det vara så att kvinnor utgör en ännu lägre andel här än i Storbritannien.
Enligt Amanda Lundeteg är en orsak till att Sverige, trots stämpeln som en av världens mest jämställda länder, inte ligger i framkant att det saknas rejäla politiska initiativ, samtidigt som näringslivet inte agerar.
– Både Tyskland och Frankrike har tvingade lagstiftning, som i sig har gjort att det blivit en intensiv debatt. Och när det gäller till exempel USA har näringslivet själva varit aktiva i att prata om de här frågorna.
”Borde vara möjligt”
Studien från LSE visar att en orsak till kvinnornas lägre löner är att de i betydligt högre grad än männen arbetar deltid. Ett mönster som syns tydligt även i Sverige, över hela arbetsmarknaden.
– Generellt är det väldigt tydligt att kvinnor tar mycket större ansvar för barn och för äldre anhöriga. Det trots att vi till skillnad från många andra länder har en utbyggd barn- och äldreomsorg och en väldigt generös föräldraförsäkring. Vi har strukturer som gör att det borde vara möjligt att dela lika, och att båda ska kunna göra karriär. Men ändå lyckas vi inte med det.
