Hoppa till innehållet

Frankrike

Debatt: Låt oss bilda en Republikansk front även i Sverige

Bild: Eugène Delacroix/Wikimedia (montage)

Dagens ETC

I den franska valet misslyckades högerextremisterna – men bara för att de demokratiska partierna vägrade att samarbeta med dem. Det ger inspiration för oss i Sverige. Det är dags för högerpartierna att dumpa SD, skriver Ulf Bjereld.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Kommentera

Valet till den franska nationalförsamlingen blev en stor besvikelse för extremhögern. Visserligen ökade Nationell samling sitt röstetal och sina antalet vunna mandat sedan 2022. Men partiet misslyckades med det som till sist ändå är det som räknas – att få politiskt inflytande. Liberaler, gröna, socialister och vänsterpartier på ytterkanten gick samman i en republikansk front, där de deltagande partierna genom valtekniskt samarbete lyckades utestänga Nationell samling från politisk makt. Till och med det franska högerpartiet valde att avstå från samarbete med Nationell samling. Nu pågår förhandlingar om en regeringsbildning som sannolikt får sin bas i rödgröna och liberala partier.

I Sverige har delar av borgerligheten valt en helt annan väg. I stället för att tillsammans med den politiska mitten, de gröna och vänstern bekämpa högerextremismen har Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna genom Tidöavtalet slutit en pakt med Sverigedemokraterna. Genom pakten garanterar de att Sverigedemokraterna, ett parti med rötter i nationalsocialismen och impregnerat av främlingsfientlighet och rasism, får politisk makt. 

Måste det vara så? Naturligtvis inte. 

Visst finns det stora skillnader i förutsättningarna mellan fransk och svensk politik. I Frankrike har de republikanska värdena – med rötter i den franska revolutionen – om frihet, jämlikhet och broderskap en synnerligen stark ställning. Kontrarevolutionära krafter från höger har i Frankrike återkommande utmanat den liberala demokratin och dess fokus på individens fri- och rättigheter. Från 1920- och 1930-talets fascistiska rörelser, över Vichyregimen under andra världskriget till de grupperingar som i samband med Algeriet-kriget och Algeriets självständighet genom en kupp försökte ta över den politiska makten i Frankrike. Det är i de senare grupperingarna som dagens Nationell samling har sitt politiska och ideologiska ursprung. 

I Frankrike har hotet från fascismen alltid varit på allvar. Därför har franska medborgare också låtit sig mobiliseras till republikens försvar när den liberala demokratin uppfattats som hotad. 

I Sverige – med vår fredliga och stabila politiska historia – tas demokratin i stället gärna för given. Hoten från fascismen och andra odemokratiska krafter avfärdas slentrianmässigt.

I Sverige – med vår fredliga och stabila politiska historia – tas demokratin i stället gärna för given. Hoten från fascismen och andra odemokratiska krafter avfärdas slentrianmässigt. I stället betonas att det är viktigt att kunna samarbeta med alla partier i enskilda politiska sakfrågor. Här finns från borgerligt håll en förhoppning om att kunna ”tämja tigern” eller åtminstone kunna rida på dess rygg. Vi vet var sådana ridturer brukar sluta. I tigerns mage. 

Men skillnaderna mellan Frankrike och Sverige ska inte överdrivas. Även Sverige har en stark frihetstradition, baserad på individualitet och tillit. Den internationella värderingsundersökningen World Value Survey (WVS) visar att Sverige är världens kanske mest individualiserade land, sett till stödet för individens oberoende, individens rättigheter och individens möjlighet till självförverkligande. Så visst finns det även i Sverige en värderingsmässig grund för en republikansk front.

Hotet mot den svenska demokratin är på allvar. Statsvetarna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt anför i sin uppmärksammade bok Så dör demokratier (2020) att demokratier inte längre går under genom en revolution eller en kupp utan genom en successiv, ihållande försvagning av demokratins institutioner. På det sättet försvagas långsamt rättsstaten och individens fri- och rättigheter. Tidiga inslag i en sådan avdemokratisering är till exempel minskad pressfrihet, begränsningar av den akademiska och konstnärliga friheten, minskad rättssäkerhet samt en försvagning av civilsamhällets organisationer.  

Det handlar om politisk vilja. Hittills har Liberalerna valt extremhögern i stället för den politiska mitten och vänstern. Låt oss hjälpas åt att övertala dem att göra ett annat val. Låt oss bilda en republikansk front även i Sverige.

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.