Efter en dramatisk kväll och halv natt meddelade den turkiska valmyndigheten att president Recep Tayyip Erdogan fick 49,4 procent av rösterna i presidentvalet, medan hans huvudsakliga rival, oppositionsalliansens kandidat Kemal Kilicdaroglu fick 44,96 procent. På måndagsförmiddagen lämnade valmyndigheten klart besked om att det måste arrangeras en andra valrunda den 28 maj.

I analyser görs nu gällande att oberoende opinionsundersökningar i Turkiet varit helt fel ute, när de allihop gav Kilicdaroglu en tydlig ledning inför söndagens val. Stödet till Erdogan tycks ha varit större än väntat. Men ännu viktigare är att man missade väljarna som stöttat den tredje kandidaten, Sinan Ogan, som fick hela 5,29 procent. 

Samtidigt måste det understrykas att Turkiet inte är en demokrati. Siffrorna efter den första valrundan är resultatet av anmärkningsvärda exempel på skryt- och skrämselpolitik, köpta röster och otillåtna maktmedel, tillsammans med övertramp under själva valdagen. 

Slussade åhörare

President Erdogan har i valrörelsens slutskede mycket lägligt låtit inviga ny imponerade infrastruktur. I förra månaden beordrade han Turkiets första egentillverkade hangarfartyg att lägga ankar i Istanbul. Erdogan har höjt offentliganställdas löner med 45 procent och påstått att alla medborgare ska få gratis naturgas. 

Han har spridit en konspirationsteori om att västvärlden planerat avlägsna honom i en statskupp. När han arrangerade ett jättevalmöte i Istanbul en vecka innan valet, kunde Dagens ETC observera hur Erdogans parti AKP slussade dit åhörare i kommunalt ägda bussar. 

Socialdemokratiska CHP, Kilicdaroglus parti, protesterade under valkvällen mot att AKP till synes systematiskt försökte försena rösträkningar i syfte att försvåra observatörers insyn. 

”Order från högre ort”

I sydöstra Turkiet, där vågmästarna i den kurdiska vänstern har sitt starkaste fäste, kunde utländska observatörer som bjudits in av kurderna även se hur valen arrangerades i en militariserad kontext. I strid mot tidigare praxis om att det inte ska få finnas tungt beväpnad polis eller militär närmare än 100 meter från vallokaler, stod det nu upprepade gånger soldater på dörrtröskeln eller i lokalerna – som hindrade observatörerna tillträde för att se eventuella oegentligheter. 

– De påstod att de hade fått order från högre ort om att vi inte skulle bli insläppta, och de blockerade med sina vapen. När vi åkte från en lokal blev vi också förföljda av polis eller militär i två bilar, säger riksdagsledamot Lotta Johansson Fornarve (V), som ingick i observationsdelegationen.

– Det fanns även en ganska stark närvaro av civilgardister, som var hotfulla mot de som inte stöttade Erdogan. Det blir en sorts psykologisk terror mot civilbefolkningen. 

Bristande transparens

På måndagseftermiddagen arrangerade ledningen över OSSE:s internationella observation i Turkiet, som bestått av 98 parlamentariker från 26 länder, en pressträff i Ankara för att kommentera valet. OSSE berömde den “demokratiska anda” Turkiets invånare visat när hela 93 procent av de röstberättigade deltog i valet. Man såg även positivt på att Turkiet sänkt spärren för att komma in i parlamentet, från det tidigare världshöga 10 procent till 7 procent.

I övrigt handlade kommentarerna mest om kritik. Den norske diplomaten Jan Petersen, som ledde OSSE-observationen, sa att den turkiska valmyndighetens arbete präglats av bristande transparens och kommunikation. Man såg även skäl att oroa sig över myndighetens oberoende. 

Ännu något man oroade sig över var de påtryckningar och ”allvarliga hinder” oppositionspolitiker och -partier drabbats av, som gjorde att de fick svårare att delta i valet. Detta drabbade i synnerhet det prokurdiska Gröna vänsterpartiet.

– En långvarig oro för respekten för grundläggande friheter som mötesfriheten, föreningsfriheten och yttradefriheten, som alla är grundläggande för demokrati, hanterades inte under valrörelsen. Och även om om konstitutionen garanterar rättsväsendets oberoende fortsätter många av de människor som vi talade med, från ett brett spektrum av samhället, att uttrycka oro för att detta oberoende inte upprätthålls, sa Jan Petersen. 

”Långt kvar till rättvisa villkor”

OSSE kritiserade också att en ny kriminalisering av ”spridning av falsk information”, blockeringar av webbsidor och arresteringar av och åtal mot journalister har försvagat yttrandefriheten. Vidare var det tydligt att public service-media gynnade den sittande regeringen i sin rapportering.

Den tyske socialdemokraten Frank Schwabe, som företrädde Europarådets parlamentariska församling, delade kritiken av mediesituationen. 

– Turkiet uppfyller inte de grundläggande principerna för ett demokratiskt val. Centrala politiska och sociala aktörer sitter i fängelse, i strid mot domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Mediefriheten är kraftigt begränsad och det råder ett klimat av självcensur. Turkiet har långt kvar till rättvisa villkor för valkampanjer.

Farah Karimi från OSSE-ledningen kritiserade också det faktum att Turkiet nekat Søren Søndergaard från danska Enhedslistan samt riksdagsledamot Kadir Kasirga (S) observationsackrediteringar i valet, vilket Dagens ETC avslöjade i förra veckan. 

Accepterar ny valrunda

Både Erdogan och oppositionsalliansen har sagt sig acceptera en andra valrunda den 28 maj för att utse en ny president. Inför det kommer mycket att handla om vem som kan vinna gunsten hos söndagens uppstickare Sinan Ogan, som leder det ultranationalistiska blocket ATA. 

Å ena sidan var Ogan fram till en uteslutning 2017 politiker för det högerextrema MHP, som är allierat med Erdogan. Å andra sidan känner han andra före detta MHP-medlemmar, som bildat det oppositionella Iyi Parti och som nu är allierat med Kilicdaroglu.