Ett diskriminerande och rasistisk samtalsklimat leder till psykisk ohälsa bland unga – vilket kan leda till ökat missbruk, för tidig död och även hatbrott.
Det menar psykologen och forskaren Johan Melander Hagborg som hänvisar till en amerikansk studie som gjordes i USA efter Trumps presidentvalskampanj 2016.
– Man såg bland annat att adhd-diagnoserna ökade, säger han om studien.
Alexander Jacobsson
Tonläget i samhällsdebatten har varit hård under valrörelsen och inte minst i sociala medier.
Psykologen och universitetslektorn Johan Melander Hagborg, som forskar på barns utveckling vid Göteborgs universitet, ser oroligt på hur barn och unga påverkas av det aggressiva tonläget och den främlingsfientliga retoriken i samhället.
– Enligt min uppfattning har det skett ett skifte under den här valrörelsen, säger Johan Melander Hagborg.
– Vi vet från forskning att om normer förskjuts kring hur man får uttrycka sig och om man slutar ha en slags grundläggande respekt för varandra och särskilt mot marginaliserade grupper, så har det en negativ påverkan på barn och ungas psykiska mående, fortsätter han.
Tar efter beteenden
Enligt Johan Melander Hagborg är det oerhört viktigt för tonåringar att bli accepterade i den sociala gruppen och de tar därför lättare efter beteenden från jämnåriga och äldre förebilder för inte bli utfrysta.
– Det är förenat med livsfara om det uppfattas att du inte får plats i din kamratkrets. Det gör tonåringar känsliga. När personer dyker upp i deras sociala medieflöde eller på platser som är viktiga för dem som har auktoritet eller popularitet så kommer de ta efter deras beteende, säger han.
En större acceptans för rasistisk och diskriminerande jargong i samhället ökar risken för unga att utveckla anti-sociala beteenden enligt honom. Vilket i sin tur kan resultera i att även hatbrotten ökar, menar Johan Melander Hagborg.
Ökat missbruk
En amerikansk forskningsstudie efter Donalds Trumps valseger i USA 2016 visar att den hårda retoriken i presidentvalskampanjen hade en stark negativ påverkan på ungas psykiska hälsa.
Unga som ansåg sig tillhöra utsatta minoritetsgrupper blev mer benägna att utveckla psykosociala problem som innefattade alkohol- och drogmissbruk och andra former av självskadebeteende – även adhd-diagnoserna bland unga ökade.
– Forskningen är tydlig med att hög nivå av rasism i samhällen ökar risken för förtidig död hos den utsatta gruppen, säger Johan Melander Hagborg.
De tonåringar som uppvisar minst fördomar i ett rasistiskt samhälle är också de som upplever störst stresspåslag och verkar må sämst.
Amerikansk forskning på området visar även att unga människor som inte är direkt utsatta också mår sämre av att vistas i rasistiska miljöer eller när politiken blir exkluderande, enligt Johan Melander Hagborg.
– De tonåringar som uppvisar minst fördomar i ett rasistiskt samhälle är också de som upplever störst stresspåslag och verkar må sämst, även om alla mår dåligt av det, säger han.
Vad krävs för att vända den negativa trenden?
– Det vilar ett ansvar på alla och minst vuxna makthavare att hålla en anständig ton till varandra för de unga skull. Och det gäller även att ha modet att säga ifrån till de som man kanske inte anser är sina meningsmotståndare när de uttrycker sig på ett sätt som är direkt skadligt.
