Mellan 30 och 40 procent av alla tonåringar och unga kvinnor upplever så allvarliga smärtor vid mensen att de inte kan utföra vardagliga aktiviteter, gå till skolan eller arbeta.
– Om vi reducerar risken för människor att utveckla kronisk smärta i framtiden, skulle det vara mycket enklare än att försöka behandla smärtan när den väl utvecklas, säger studiens huvudförfattare Katy Vincent, professor i gynekologisk smärta, till BBC.
Smärta i tre månader
Med kronisk smärta menas smärta som varar längre än tre månader. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning uppskattas vara drabbade av medelsvår eller svår kronisk smärta, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR). Kvinnor är mer drabbade än män, och enligt Katy Vincent uppstår kronisk smärta ofta i tonåren, under den tid då kvinnor får mens.
Gränsen för allvarlig mensvärk brukar vara sju på en skala från ett till tio där tio är den värsta smärta man kan uppleva, enligt Emma Isberg, gynekolog och doktorand vid Karolinska institutet.
– Men när man som läkare bedömer individen tittar vi inte enbart på smärtan utan också på hur man påverkas av den, till exempel socialt. I några studier har det visats att det för personer som behöver vara hemma från skola eller arbete mer än två dagar i anslutning till sin mens finns en tydlig risk för att senare få diagnosen endometrios, vilket innebär kraftig mensvärk.
Att fånga upp tecken på allvarlig mensvärk är viktig, enligt Emma Isberg. Men det kan försvåras av okunskap om mensvärk som ofta återfinns i allmänheten och bland allmänläkare.
– Många av mina patienter vittnar om en oförståelse när det handlar om mensvärk, det finns en förlegad bild om att man bara ska stå ut med det. De kanske har hört att det inte är okej att vara hemma från jobbet för lite mensvärk och den synen kan finnas även när man söker vård.
Den synen på mensvärk kan göra att fler drar sig för att söka hjälp. Vilket är synd, säger Emma Isberg, eftersom behandling och åtgärder gör att det går att undvika att smärtan blir kronisk och folk som hade kunnat få lindring för sin smärta missar den chansen.
– Många saknar den stora kunskapsbilden av vad det innebär att ha svår mensvärk för individen, att det kan vara en sjukdom förknippad med vissa risker.
Förutom tidigare nämnda kopplingar till att utveckla kronisk smärta finns även risk för infertilitet vid endometrios. Det finns även en tydlig koppling mellan stor frånvaro i skolan och svåra mensbesvär. För de med kronisk smärta får flera även depressiva symtom.
Och trots att endometriosvården blivit bättre, tar det ofta tid att få en diagnos. I snitt tar det mellan 8 och 12 år från symptom till diagnos, enligt Emma Isberg.
Endometrios blir värre över tid
Av de som har svår mensvärk har mer än 70 procent endometrios. Endometrios är en progressiv sjukdom, vilket innebär att den blir värre över tid. Smärtan kan sprida sig i tid mellan mensen och över hela över kroppen och inte bara kring livmodern.
Endometrios innebär att vävnaden från livmoderns innersta lager, det så kallade endometriet, får fäste utanför livmodern. Vanligast är att det får fäste i området kring livmodern och äggstockarna. Man blöder då inte enbart i livmodern utan på andra platser i kroppen, vilket leder till kraftig inflammation och smärta.
– Parallellt med det ser man att kroppen lär sig att ha ont och smärtan påverkar hur nervsignalerna från hjärnan ser ut. Har man väl utvecklat kronisk smärta med förändrad smärtsignalering så kan det vara väldigt svårt att bota den. Även om man får bort alla endometriosförändringar så att ingen aktiv sjukdom finns längre, kan smärtan finnas kvar.
