– Den retorik som de här företagen använder anspelar just på feministiska argument, såsom att kvinnor har ”rätt att veta”, eller att kvinnor bör ”ta tillbaka makten över sin kropp”. Budskap som såklart kan ha stor genomslagskraft, säger Minna Johansson till Dagens ETC.

– Men samtidigt undanhålls information om produkternas faktiska nytta.

Saknar evidens

Ett exempel på en sådan produkt är AMH-test (anti-Mylleriskt hormon), som inom vården används i samband med fertilitetsutredningar. Av privata företag marknadsförs det dock som ett test som kan förutse en kvinnas chanser att bli gravid – trots att testet saknar vetenskaplig förankring.

– Det här kan få konsekvenser för kvinnorna som väljer att tro på det budskap som företagen säljer in. Man kanske exempelvis väljer att skjuta upp beslutet att skaffa barn på felaktiga grunder. Eller tvärtom, man kanske väljer att frysa ner ägg, en process som är dyr och medför medicinska risker, trots att det egentligen inte finns fog för det, säger Minna Johansson. 

En annan fråga som tas upp i analysen gäller brösttäthet, en av flera riskfaktorer för bröstcancer. Enligt forskarna uppmuntras kvinnor dels att ta reda på om de har täta bröst och, om så är fallet, att söka ytterligare screening och andra tester, trots att testet i sig är opålitligt och att det saknas evidens för dess nytta.

”Kan åsamka skada”

Att marknadsföringen ofta anspelar på hur underprioriterad kvinnors hälsa har varit inom vården och medicinsk forskning historiskt tycker Minna Johansson är särskilt upprörande. 

– Det stämmer absolut att kvinnors hälsa har fått för lite uppmärksamhet och resurser inom vården historiskt, men det hjälper inte att sälja behandlingar som inte behövs och som faktiskt kan åsamka kvinnor skada. Det gör det också svårare att ifrågasätta dessa tjänster och produkter, eftersom man då riskerar att framstå som anti-feministisk. 

Att företag använder sig av feministisk retorik i marknadsföringssyfte är i sig inte nytt. Tvärtom har sådan använts sedan länge för att sälja på kvinnor alltifrån tobak och alkohol till skönhetsprodukter. Företag såsom H&M har tidigare kritiserats för att lansera kollektioner med feministiska budskap – samtidigt som företagets kvinnliga fabriksanställda tjänar minimilöner. 

Profithunger bakom

Enligt Minna Johansson drivs även den ökade medikaliseringen av samhället på av starka ekonomiska intressen.

– Det här har pågått under lång tid men jag skulle säga att det har intensifierats det sista decenniet. En hel industri kring sjukvård har växt fram och det finns mycket pengar att tjäna. I och med sociala mediers genomslag kan den här typen av marknadsföring numera få stor spridning väldigt lätt. 

För att komma åt problemet skulle Minna Johansson vilja se tydligare regler och riktlinjer kring hur privata företag får sälja in sjukvård. 

– Jag tycker inte att man ska få lansera sån här marknadsföring utan att budskapet är vetenskapligt korrekt. Det kostar pengar och kan få allvarliga konsekvenser för enskilda individer, samtidigt som det drar resurser från vår gemensamma välfärd. Företagen som marknadsför de här alternativen tar till exempel inte ansvar för uppföljningar och då söker sig många kvinnor till vården ändå.