Två grupper med barn jämfördes i studien, som nyligen presenterades i tidskriften Science och som Vetenskapsradion rapporterat om. Den ena gruppen bestod av barn som var födda före 1953, när det fortfarande rådde ransonering på bland annat socker. Den andra gruppen var född efter att ransoneringen släppts. Resultatet visar att barnen som föddes under ransoneringstiden löpte 35 procents mindre risk att utveckla diabetes typ 2 jämfört med barnens vars sockertillgång inte ransonerats. De löpte också 20 procent lägre risk att få högt blodtryck senare i livet.
Upptäckten har gjort genom att jämföra data från UK Biobank, en biomedicinsk databas. En metod som enligt Emily Sonestedt, docent i nutrition vid Lunds universitet, ger unika möjligheter att se hur personer påverkats av kosten på väldigt lång sikt. Hon som forskar om vilken effekt socker har på hälsan och kallar den brittiska studien ett naturligt experiment.
– Det är en intressant studiedesign som inte har gjorts innan. Det finns inga studier vad jag vet som frågat mammor vad de åt under graviditeten och sedan följt upp barnen under så lång tid. Diabetes typ 2 är ju en sjukdom som kommer långt senare i livet, kanske när man är 50-60 år. Så långt senare är det svårt att göra uppföljningar på något annat sätt än man gjort här, säger hon.
Tiden i magen ingår
Forskarnas slutsatser är att man ska vara försiktig med socker under barnet första 1000 dagar. I det ingår de nio månaderna i magen. Sockerkonsumtionen under tiden i magen spelade dock mindre roll än efter födseln.
Hur försiktig ska man vara med socker under graviditeten, är det okej att äta godis?
– Man kan absolut ha socker i sin kost även som gravid. Våra kostråd i dag är i linje med vad som gällde under ransoneringstiden, så det finns inget som säger att man helt måste undvika socker. Men enligt kostråden ska barn under två år inte äta socker alls, det är den senaste uppdateringen av råden tydlig med. Den här studien styrker att det är viktigt att undvika socker under de första åren, säger Emily Sonestedt.
Vad säger tidigare forskning om socker för små barn?
– Det handlar mycket om att om man äter mycket socker så finns det inte plats för andra näringsämnen. Eftersom barn behöver så mycket näring och äter så lite mat är det viktigt att det de äter är näringsrikt. Dagens kostråd utgår mycket från att man ska fylla barns näringsbehov, och då är det helt onödigt att få i sig socker. Det är framför allt det som styrt hur kostråden ser ut. Det, och att socker ger hål i tänderna, säger hon.
”Kanske inte varje dag”
Efter två års ålder finns det enligt studien inte anledning att vara rädd för socker. Så länge man äter i rimliga mängder. Emily Sonestedt säger att socker i sig inte är farligt.
– Har man en balanserad kost i övrigt finns det absolut plats för socker. Man ska inte vara rädd för det, men kanske inte äta det varje dag, säger hon.
Forskarna vet inte hur mycket socker just de mammor och barn som finns med i studien har ätit, utan datan grundar sig på konsumtionen på befolkningsnivå. Uppgifterna i databasen visade dock att socker stack ut, det var det enda livsmedlet som ökade tydligt när ransoneringen släpptes, säger Emily Sonestedt.
– Jag vet inte om det var hårdare ransonerat än andra livsmedel, eller om det bara beror på att vi gillar socker. Få vi tillgång till det så äter vi det, säger hon.
