Allt fler barn diagnostiseras med adhd – något som enligt forskarvärlden troligen kan förklaras med ökad kunskap om funktionsvariationen, ändrade diagnoskriterier samt ökade krav på självständig kunskapsinlärning redan tidigt i grundskolan.
– Barn med adhd är en väldigt heterogen grupp och det kan få stora konsekvenser att inte få rätt stödinsatser i tid. Vi vet också idag, att eftersom den här gruppen är så heterogen, är det väldigt olika vilken hjälp man blir hjälpt av, säger Anders Rasmussen och menar att det just därför behövs nya och bättre diagnostiska verktyg, för att inte missa några barn som behöver stödinsatser.
– Samhällsmässigt är det ett jättestort problem med barn med adhd som inte får rätt hjälp i tid, inte minst för dem själva. Sedan om den rätta hjälpen är medicinering, samtalsterapi eller anpassningar i skolan, det skiljer sig ifrån fall till fall, säger han.
Objektiva fynd
Idag ställs adhd-diagnosen främst genom intervjuer och observationer samt vissa neuropsykiatriska tester. Anders Rasmussen, som forskar på lillhjärnan, menar dock att det finns osäkerheter i de bedömningar som görs och brister i exaktheten. Det forskargruppen han ingår i har gjort är att man upptäckt mer objektiva fynd.
– MRI-scanning och annan hjärnavbildning som gjorts har visat att adhd kan kopplas till strukturella förändringar i lillhjärnan, där vissa områden är mindre vid adhd. Eftersom lillhjärnan spelar en viktig roll för motorisk förmåga och tajming ville vi använda ett test som hänger ihop med de funktionerna, säger Anders Rasmussen.
Överraskande resultat
Därför har forskarna i studien använt så kallad finger tapping.
– Det går till så att barnet trycker på en sensor som till exempel ett tangentbord, i takt till ett återkommande ljud. När ljudet slutar, ska barnet fortsätta trycka med fingrarna precis som tidigare och i samma takt, förklarar Anders Rasmussen.
Resultatet var överraskande tydligt när barn med och utan adhd jämfördes i studien. Deltagarna i adhd-gruppen hade märkbart svårare att fortsätta hålla takten på egen hand jämfört med kontrollgruppen.
– Resultaten är väldigt lovande, men vi vill inte pumpa ut det här för fort, utan kommer göra fler studier, vilket redan är igång. Det här är inte heller tänkt att ersätta de personliga utredningar som görs på livssituation och så vidare, utan snarare komplettera dem, säger Anders Rasmussen.
