Att den psykiska ohälsan ökar bland unga är känt sedan tidigare. Samtidigt ökar antalet elever som går ut grundskolan med ofullständiga betyg och inte kommer in på gymnasiet. 2024 var det närmare en femtedel av det totala elevunderlaget.
Forskare från Umeå universitet har tittat på sambandet mellan den psykiska ohälsan och de misslyckade skolresultaten – men om det är den psykiska ohälsan som leder till de underkända betygen, eller om det är de underkända betygen som leder till den psykiska ohälsan, har man inte säkerställt i den publicerade studien.
Björn Högberg konstaterar att grundskolan och betygssystemet genomgått en omfattande reformering sedan mitten av 90-talet. Under samma period har den psykiska ohälsan skjutit i höjden.
– Vi ville titta på om det hänger ihop, om det rör sig om samma grupp, säger han.
Misstanken om ett samband fanns redan sedan tidigare.
– Vi ser under den här tidsperioden hur vården för ångest och depression, liksom dödlighet i självmord och överdoser ökar, särskilt bland elever med låga betyg. Vi vet också att det är ett dubbelriktat samband – mår man psykiskt dåligt går det sämre i skolan, och går det dåligt i skolan mår man sämre psykiskt, säger Björn Högberg.
Mekanismen bakom
I den publicerade studien har man enbart tittat på sambandet, och kunnat säkerställa att det existerar – men i pågående forskning, som ännu inte publicerats, har mer hänt.
– Vi har sett att mekanismen bakom skolmisslyckanden som orsakar psykisk ohälsa verkar ha blivit starkare. Och att ett skolmisslyckande i allt högre grad påverkar den psykiska ohälsan även längre fram i livet.
Björn Högberg och hans forskarkollegor har följt eleverna i åtta år efter grundskolan för att finna detta samband.
– Det mest omedelbara resultatet vi funnit är att låga, eller underkända betyg i grundskolan stänger ute elever från gymnasiet. Det gör det svårare för dem att komma igång med livet och att komma in på arbetsmarknaden.
Somliga grupper slås ut och att det psykiska lidandet ökar
Behövs stöttning
Det finns några ”relativt lågt hängande frukter” för att komma åt problemet, konstaterar Björn Högberg.
– Det behövs både mer stöttning för dem med psykiska hälsoproblem och i skolan för att påverka studieresultaten.
Framför allt tror han det behövs fler andra chanser för dem som misslyckas i grundskolan eller på gymnasiet.
– Det behövs fler möjligheter till vettiga gymnasieresultat för dem som misslyckas.
Finns det någon specifik grupp som drabbas hårdare?
– Ja, det handlar specifikt om svenskfödda elever. Sen kan det också vara så att skolan i och med de förändringar den genomgått på 90-talet och 10-talet, har gjorts svårare för dem med neuropsykiatriska funktionshinder, med mer fokus på eget ansvar, analys och den kognitiva förmågan. Men det är inget vi har undersökt specifikt.
Något annat som försvårat för den gruppen menar Björn Högberg är arbetsmarknadens utveckling.
– Vi ser allt färre enklare jobb samtidigt som vi ser en nedmontering av arbetsmarknadsutbildningar. Det leder till att somliga grupper slås ut och att det psykiska lidandet ökar.
