– Så fort du springer bildas det värme i kroppen på grund av energiomsättningen. Kroppen behöver hålla en balans av värme för att fungera. Om man lyckas hålla en jämna värmebalans påverkas man inte så mycket av att springa långt. 

Hur gör man det? 

– Att ladda upp med energi, sova och äta ordentligt innan. Det viktigaste är att dricka mycket inför loppet för att få en bra vätskebalans från början. Eftersom man svettas upp till en och en halv liter i timmen och förlorar mycket vätska och inte hinner få i sig i den takt som man svettas under loppet. Men även att dricka under hela loppet. Det är också bra att inte sola eller dricka alkohol innan för att inte bli uttorkad. 

Riskabelt för otränade

De som främst riskerar skador är de som är otränade och pushar sig på en nivå man inte gör annars. Men många tränade drabbas också. Förutsättningarna för loppen har också ändrats, säger Hampus Lüning. 

– Förut var det mest unga män som var tränade och fick bra medeltider som sprang, nu har löpning blivit mer folkligt och något som många gör. Det är positivt för folkhälsan, men ställer höga krav på sjukvården under lopp. 

Är man frisk i grunden och tar hand om sig själv och inte har några underliggande sjukdomar så klarar de flesta att springa långt, säger Hampus Lüning. 

Något som är vanligt att drabbas av är så kallad ansträngningsutlöst kollaps. På till exempel Göteborgsvarvet brukar i snitt 40 personer kollapsa varje år.

– De som kollapsar kan må ganska dåligt: svimma, kräkas och vara nästan medvetslösa. Värmen gör det svårare att pumpa tillbaka blodet från benen till hjärtat vilket gör att blodet samlas i benen och leder till svimning. 

Det är när löparna stannar upp som de flesta kollapsar, minst 90 procent kollapsar efter mållinjen, uppskattar Lukas. 

– Känner man att det svartnar för ögonen ska man fortsätta att gå och röra sig ett tag.

– När de som kollapsar får vård tar det kanske bara en timme innan de mår bra och kan gå hem efter att ha fått skugga och vatten. Det gäller bara för oss att fånga upp de som kan ha underliggande sjukdomar, har man inte det är det inte farligt att kollapsa. 

”Bit i sura äpplet”

Något som också är viktigt är att springa långsammare när det är varmt, säger Lukas. 

– Man orkar inte lika mycket då, så det är inte bra att pusha sig för hårt i värmen. 

Men hur går det ihop med tävlingsaspekten, många vill få så bra tid som möjligt under lopp? 

– Många som hamnar i sjukvårdstältet är relativt vältränade och vana löpare. De har en löparklocka som bestämmer hur fort de ska springa och tar inte hänsyn till väder och vind. Men då riskerar man kollaps, man får bita i det sura äpplet och inte pressa sig för hårt. 

Vilka risker tar arrangörerna?

– De flesta arrangörerna har nog stor medvetenhet om skaderiskerna. Man vet till exempel att ungefär en på 50 000 brukar drabbas av något på Göteborgsvarvet och ser till att ladda upp med sjukvård. Nackdelen med lopp är att det finns vissa risker, men ska man se till vinsterna är det folkfesten och att många kommer igång med sin träning och rör sig.