– Kroppen består av proteiner och läkemedel binder till proteiner. Därför går mycket av forskningen inom molekylärbiologi ut på att förstå hur just proteiner fungerar, säger Jens Carlsson.

”Vi tutade och körde”

Tack vare ett tidigare genombrott inom AI är det numera möjligt att förutsäga proteiners struktur, förklarar Jens Carlsson, vilket hittills varit en krävande arbetsprocess.

Därför bestämde sig forskarna vid Uppsala universitet för att se om det gick att använda de nya AI-metoderna för att ytterligare effektivisera arbetet.

– Vi tutade och körde. Vi ville testa om AI-teknikerna var bättre än de metoder för att hitta läkemedelsmolekyler vi hade sedan innan, berättar Jens Carlsson. 

Bättre än traditionella metoder

Med hjälp av superdatorer testade teamet flera miljoner molekyler och blev positivt överraskade av resultatet.

 En process som också är betydligt billigare.

– Vi blev förvånade över hur bra det blev. Det visar att modellering med AI är bättre än traditionella metoder. En process som också är betydligt billigare och går snabbare, säger Jens Carlsson.

I studien undersöks ett protein som är intressant för utvecklingen av läkemedel mot psykiska sjukdomar såsom schizofreni och depression. 

– Områden där läkemedelsutvecklingen mer eller mindre har stått stilla.

Samtidigt konstaterar Jens Carlsson att vägen till ett effektivt läkemedel fortfarande är lång, genombrottet till trots. 

– Det ligger i alla fall 10-15 år framåt i tiden.

Måste kombineras med experiment

Men den som räds en framtid där AI har fria händer att ta fram läkemedel kan andas ut. Att använda sig av AI-metoder för att påskynda läkemedelsutveckling är relativt riskfritt, anser Jens Carlsson.

– AI kommer inte helt att kunna ersätta experiment. Vi kan snabba upp själva processen med att ta fram läkemedel med hjälp av AI, men AI kan inte användas för att se om de faktiskt fungerar. 

Nu blickar teamet vid Uppsala universitet framåt för att undersöka om samma AI-metoder kan användas för ytterligare proteiner. Något som i så fall skulle kunna få betydelse för jakten på läkemedel mot andra sjukdomar. 

– Vi använder de här metoderna i ett specifikt fall, frågan framöver är om de skulle fungera inom andra områden, såsom inom framtagningen av läkemedelsmolekyler mot cancer eller virus, säger Jens Carlsson.

Och fortfarande återstår arbetet med att utforska den nya molekylen inom behandlingen av psykiska sjukdomar.

– Målet är såklart att det ska leda till ett läkemedel.