Kommer möjligheten att sprita händerna försvinna nu när restriktionerna tagits bort?
Bild: Jessica Gow/TT & Johan Nilsson/TT
Dagens ETC
Nu börjar det nya livet. Det utan restriktioner. I snart två år har vi levt med dem på olika sätt. Är vi verkligen redo att släppa taget om vår nya vardag, och vad väntar på andra sidan? Överfulla krogar, folk som trampar dig på hälarna i köerna, främlingar som insisterar på att sätta sig bredvid en på bussen, eller ve och fasa… kramas. Här är listan på saker vi kommer att sakna med coronarestriktionerna:
Trifeh Amini
Den personliga integritetens utvidgning
Du går längst med gatan och plötsligt hör du ett ”Hej!”, du kollar upp och ser en bekants bekant. Skakar ni hand? Borde ni kramas? Under de senaste två åren har det funnits två tydliga alternativ, antingen en blyg ihopförning av armbågarna eller en svag vinkning från ett säkert avstånd. Under pandemin har vi skonats från de pinsamma och stela situationer som en ofrivillig omfamning kan innebära.
Bild:
Ingvar Karmhed/SvD/TT
Håll avstånd, tack!
Utan Folkhälsomyndighetens uppmaningar om att hålla avstånd till varandra så är det i teorin fritt fram för främlingar att sätta sig bredvid dig i kollektivtrafiken (trots att det finns gott om lediga säten). Vi får hoppas att pandemin inte har fått oss att glömma den uråldriga svenska normen som säger att du måste hålla ett avstånd på minst 1 meter från främmande människor.
Stängningstider för krogen
Samtidigt som många har saknat att få gå ut och festa så har en hel del människor njutit av tvångsstängningarna. Istället för att behöva hitta på en halvdålig ursäkt till varför man måste gå hem mitt i festen, och därmed få stämpeln ”den tråkige”, behövde nu alla åka hem vid klockan 23.
”Stäng av mikrofonen”
Det är en fras som många kommer att sakna. Möjligheten att med ett enda knapptryck få tyst på den lite för snackiga kollegan har varit guld värd under långa onlinemöten. Tyvärr följer inte den funktionen med när vi återvänder till arbete på plats.
De kliniskt rena händerna
Offentliga badrum har under pandemin dekorerats flitigt med anvisningar om hur du tvättar händerna ordentligt. Det har även funnits en trygghet i att veta att åtminstone de flesta känt sig manade att tvätta händerna efter sitt toabesök, men kan vi verkligen lita på det längre? Det finns en oro för att vår handhygien kommer att ta skada av de slopade restriktionerna. Vad står näst på tur, att handspriten försvinner från ingångar och att vårt kompulsiva desinfekterande får ett slut?
Bild:
Jessica Gow/TT
Tillfällig nolltaxa
Att påstigning på bussar skedde via bakdörrarna handlade kanske främst om att skydda busschaufförerna från tusentals resenärer (och deras baciller) dagligen. Men för alla busskortslösa där ute innebar det att gratisturen, under en kort stund, blev betydligt mycket lättare. Restriktionerna gav oss alltså ett smakprov på nolltaxa!
Begränsat antal besökare
Ingen gillar att trängas, och om vi ska ge restriktionerna credd för något så är det genidraget ”Max antal besökare”. Vi har kunnat njuta fritt av saker som konst och film utan att behöva kröka nacken för att se bioduken eller stirra in i någons rygg istället för den avsedda tavlan. Med saker som tidsbestämda biljetter på museum och begränsade platser i biosalonger har vi inte behövt dela offentliga rum med allt för många, men nu är tiden för nackspärr och skådande av främlingars ryggtavlor åter kommen.
Den perfekta ursäkten
En global pandemi, den perfekta ursäkten för att ta sig ur vilken social tillställning som helst. Restriktionerna uppmanade oss att hålla oss hemma vid minsta sjukdom, och vilka är vi att säga emot våra ärade myndigheter? Men nu när kompisen tjatar om att du ska följa med på den ”jätteroliga” karaokekvällen hen har planerat kan du inte längre hänvisa till restriktionerna för att slippa undan.
