– Regionens skattebetalare får alltså finansiera läkemedel som inte går till hälso- och sjukvård. Läkemedelsberoende personer får inte vård, utan istället stora mängder narkotikaklassade läkemedel.
Det säger Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten. Exemplet med Södermalmsläkaren är speciellt, men inte en isolerad företeelse, poängterar hon. Nyligen har en privat vårdcentral inom Västra Götalandsregionen polisanmälts, fått sitt vårdavtal uppsagt och krävs nu på 85 miljoner.
En annan privat vårdcentral med verksamhet i flera Stockholmsförorter fuskade med skatt och skickade falska fakturor till regionen. Det finns också exempel på vårdgivare som under pandemin skrev ut covidintyg utan att ta något prov.
– Kan man begå brott i en bransch så händer det. När det finns mycket pengar och kontrollen är låg, så ser vi också ekonomisk brottslighet. Lyckas vi inte förhindra det öppnar vi för kriminella. Då räcker inte vårdresurserna till de som behöver vård, säger Sara Persson.
Få som granskar
Till de som i första hand ska granska vårdinsatser hör landets 21 regioner. De har ansvar för både privat och offentlig vård inom sina geografiska gränser.
– Min bild är att få regioner granskar sina vårdgivare på ett sätt som gör att de kan upptäcka denna typ av brottslighet. De har väldigt stark tilltro till sina läkare och det är bra, säger Sara Persson.
– Men man måste också inse att det finns de som missbrukar tilltro. Få regioner granskar sina vårdgivare, säger Sara Persson.
När en doktor får ut sin läkarlegitimation av Socialstyrelsen så får hen också rätten att skriva ut läkemedel. Det kallas läkares fria förskrivningsrätt. När doktorn sedan knyts till en arbetsplats i någon region, så börjar också välfärdssystemet subventionera de läkemedel som läkaren skriver ut. Systemet fungerar för det mesta mycket väl. De flesta läkare tar ett stort ansvar och är mycket restriktiva.
Värre med angiverilagen
För det är ett stort ansvar en läkare har. Enligt Beroendecentrum kan vem som helst bli beroende av läkemedel. De anger på sin hemsida att det finns 65 000 läkemedelsberoende personer i Sverige. Ofta börjar det med att man får helt laglig och nödvändig behandling för tillstånd som ångest, smärta eller sömnbesvär. Stark hostmedicin kan innehålla morfin och efter en operation behöver de flesta starka värktabletter. Allt detta behövs i vården, men läkaren ska skriva ut små mängder åt gången och hjälpa patienten att snabbt trappa ner användningen.
En stor majoritet av läkarna gör förstås precis så. Men tilliten i det svenska systemet öppnar möjligheterna för ekonomisk brottslighet. Det är vad Sara Persson och Ekobrottsmyndigheten ser.
Sara Persson pekar också på att den föreslagna angiverilagen kan öppna ännu en dörr för ekonomisk brottslighet. Om papperslösa inte är trygga med att gå till den vanliga vården kan det öppna upp för en underjordisk, svart vårdmarknad helt utanför samhällets kontroll. Det finns redan tecken på kriminell infiltration inom vården, säger hon.
4329 narkotikarecept
Och vad var det som hände med Södermalmsläkaren? Det var Region Stockholm som gjorde en polisanmälan när de såg att hans mottagning hade en misstänkt hög förskrivning av narkotikaklassade läkemedel. I rättegången hävdade regionen och åklagaren att läkaren vid åtminstone 4 329 tillfällen skrivit ut narkotikaklassade läkemedel mot betalning. De yrkade därför på återbetalning av brottsvinster på dryga sju miljoner kronor plus skadestånd.
Tingsrättens dom kom i augusti. Rättens resonemang landar i att det mesta pekar på att det ligger till ungefär som åklagaren och Region Stockholm hävdar, men de fakta som läggs fram i målet når inte upp till de höga beviskraven. Därför säger tingsrätten att läkaren bara kan knytas till två patienter och elva recept av de 4 329 påstådda läkemedelsförskrivningarna. Det blir en mild dom. Tre månaders fängelse och 16 500 kronor till Region Stockholm i återbetalning av brottsvinster istället för 7 miljoner. Inget skadestånd.
Tipsade om fusk
Carl Eideland är åklagaren i målet. Han har överklagat till Svea hovrätt, men ser också att rättsväsendet hamnar i en knivig situation när det handlar om sjukvård och läkares bedömningar.
– I jämförelse med typiska narkotikamål så har ju läkare rätt att skriva ut narkotika. Läkemedelsbehandling är ingen exakt vetenskap och det gör det svårt för rätten att bedöma förskrivningarna i efterhand.
Han är ändå kritisk mot att rätten inte tittade mer på den övriga bevisningen, som bland annat var 1 500 sidor av sms. Där kan man följa diskussioner mellan patienterna och läkaren om hur man kan använda andra personers identiteter för att få ut narkotikan från apoteken.
Även Carl Eideland menar att tillsynen måste bli bättre.
– Utifrån hur det här ärendet ser ut är det svårt att se att tillsynsmyndigheten Ivo har gjort sitt jobb. De fick in en anonym anmälan redan 2015. De måste agera tidigare och få bättre verktyg.
Nyckeln: Al Capone-metoden
Sara Persson tror att det går att stänga de dörrar som nu står öppna för ekonomisk brottslighet inom vården. Vägen kan vara att granska bokföring och skatteinbetalningar. Det kallas ofta för Al Capone-metoden, efter en gangsterledare i Chicago som myndigheterna till slut lyckades sätta dit. Men inte för de mord och grova brott han begått, utan för just skattebrott.
– Vi tror det är en nyckel. I bokföring och vissa skattefrågor finns ett strikt ansvar. Det är svart eller vitt och det behöver inte bevisas att det funnits ett uppsåt för överträdelsen eller brottet, säger Sara Persson.
Det finns också bra system för läkemedelskontroll att bygga vidare på, poängterar hon. Samverkan mellan olika myndigheter och fungerande kontrollsystem från regioner och myndigheter är vad som behövs.
