Pandemin förstärkte ojämlikheter i barnfetma

Runt tolv procent av barn i förskoleåldern och ungefär vart fjärde skolbarn i lågstadieålder är överviktiga eller har fetma, enligt Folkhälsomyndigheten. Nu har en ny studie från Uppsala universitet har tittat på barns benägenhet att utveckla barnfetma. Det visar att barn som kommer från områden med lägre socioekonomisk nivå har högre risk att utveckla fetma. 

Studien visar också att övervikt bland barn har minskat på riksnivå och är tillbaka på samma nivå som före pandemin, vilket var på 11,4 procent. Under pandemin hade siffran ökat med 13,3 procent och det var främst den sjukliga fetman, som kallas för obesitas, som ökade mest. 

– Det var överraskande för oss att den största ökningen sågs för sjukdomen obesitas. Det tyder på att de som haft det tufft innan pandemin fick det ännu värre under 2020, säger Charlotte Nylander, forskare vid Uppsala universitet och vid Centrum för klinisk forskning i Region Sörmland i ett pressmeddelande.

Lägst i Stockholm

Men det finns också tecken på att pandemin förstärkte skillnaderna. Trots att rikssnittet blivit bättre så är siffrorna fortfarande på en betydligt högre nivå i vissa regioner som i Gävleborg, Värmland och Västernorrland, regioner där fler har socioekonomiskt sämre förutsättningar. Det mättes i studien bland annat genom antal ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå, låg inkomst och hög barnfattigdom. Ett exempel är att andelen barn i åldern noll till fem år med övervikt eller fetma var lägst i Stockholm med drygt 10 procent och högst i Västernorrland med drygt 17 procent. 

Studien gjordes i samarbete med Region Skåne och Region Sörmland och i den deltog 300 000 barn, ungefär 85 procent av fyraåringarna i Sverige som undersöktes under 2018, 2020 och 2022. Forskarna har sammanställt data från regionerna. 

Övervikt hos barn bibehålls ofta i vuxen ålder enligt studier. I ett längre skede kan risken finnas för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Samhället måste uppmärksamma socioekonomiskt utsatta barn i hälsovården för att ge råd om bra hälsovanor, säger Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare i Region Skåne och medförfattare till studien.

– Men vi måste också lyfta ansvaret från individen till samhället, där stora insatser behövs för att förbättra situationen, säger forskaren Mariette Derwig i pressmeddelandet.