Oron för samhällskollaps ökar bland svenskarna

”Vi lever i en tid av oro och osäkerhet som kan leda till ett sammanbrott redan inom de närmaste 10 åren”. Det påståendet håller 49 procent av svenskarna med om 2025, vilket är den högsta andelen sedan analysföretaget Kairos Future började ställa frågan i sin årliga långstudie ”Svenskarna, samtiden, framtiden” 1978.  

Klimatförändringar, krig och gängkriminalitet ses som några av de främsta samhällshoten, men även AI-utvecklingen. 

– Svenskarnas oro är starkt knuten till en diffus oro för att samhället mer eller mindre kan falla ihop, vilket också gör att fler frågar sig om det verkligen är rätt att sätta barn till världen, säger Peter Pernemalm.  

Andra frågor man årligen undersöker i långtidsstudien är hur stor andel av svenskarna som har drabbats av ångest det senaste halvåret och hur många som lider av sömnlöshet. Medan ångestkvoten enligt analysföretaget nådde sin peak 2023 på 52 procent, och tills i år har fallit till 47 procent, har sömnlösheten precis som oron för samhällsutvecklingen nått en rekordnivå i år. Men Peter Pernemalm ser inte nödvändigtvis en koppling mellan oron och sömnlösheten.

– Sömnlöshetskurvan har varit på stadig uppgång sedan 70-talet. Nu säger 70 procent att de drabbats av sömnlöshet under det senaste halvåret. Dels hänger det ihop med digitaliseringen och att vi sitter och doomscrollar på kvällen innan vi går och lägger oss, dels hänger det ihop med minskad fysisk aktivitet till följd av att våra arbeten förändrats, säger han.

Vi umgås mindre med andra 

En annan trend är att svenskarna umgås med allt färre personer. Sedan 1987, då 29 procent uppgav att de träffade fler än tio personer i månaden, har andelen minskat till endast sju procent i år. Samtidigt har andelen som bara umgås med någon enstaka person i månaden ökat från åtta procent 1987 till 28 procent idag.

– Det här hänger troligen ihop med den ökade oron, eftersom det inte är bra för den psykiska hälsan att vara ensam för mycket och fundera på ditten och datten. Vi umgås så klart mer digitalt, men det är inte samma sak som verklig fysisk kontakt med andra.

Något som vid en första anblick ser ut att gå på tvärs med att oron och sömnlösheten ökar är att även svenskarnas intresse för idrott och träning ökar. Men Peter Pernemalm tror sig se en möjlig förklaring. 

– En förklaring skulle kunna vara att vi tränar mer för att minska vår ångest och oro, och därmed kunna sova bättre. Ser man på det så ser man ett tydligt samband, säger han.