Oklart vilka barn som blir hjälpta av adhd-medicin

Enligt Socialstyrelsen fick 10,5 procent av pojkarna och sex procent av flickorna i Sverige en adhd-diagnos under 2022, vilket är 50 procent fler än 2019. Myndigheten förutspår att siffrorna så småningom kommer att plana ut på 15 procent för pojkarna och elva procent för flickorna. 

Man antar med andra ord att diagnostiseringen kommer att öka ytterligare. Men på Umeå universitet har man nu funnit att det inte finns någon självklar förutsägbarhet i vilka av de diagnostiserade barnen som blir hjälpta av adhd-läkemedel.   

– Resultaten talar för att det kan finnas skäl att omvärdera vilka barn som ska medicineras. Kanske bör inte adhd-diagnos i sig automatiskt innebära att man i första hand sätter in läkemedel med tanke på den osäkra effekten och risken för biverkningar, säger studiens förstaförfattare Maria Lilja, barnläkare på Bup och doktorand vid Umeå universitet, enligt ett pressmeddelande. 

Oklar grund för behandling

Forskarna i studien har undersökt om vissa biologiska eller kliniska faktorer kan användas för att förutsäga vilka barn som har nytta av adhd-läkemedlen, men utan resultat. Varken kön, ålder, vikt, längd, blodtryck, puls, IQ, eller typ av adhd har haft någon inverkan på ifall läkemedelsbehandlingen skulle visa sig vara hjälpsam eller inte.

– Vi har idag inte tillräcklig kunskap för att i förväg avgöra om och när läkemedelsbehandling är befogad. Det går åtminstone inte att säga utifrån de kriterier vi idag känner till, säger Maria Lilja.