När de vetenskapliga studierna började publiceras trädde också en annan bild fram: dödligheten var högre i socialt utsatta områden – en slutsats som Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Jönköpings universitet, på sätt och vis håller med om, men hon menar att risken att dö av covid-19 ändå inte var beroende av området en person bodde i.

– Man kan likna det vid de äldres situation. De löpte högre risk att dö, men det gör de även annars. De är mer sårbara för att de har sämre hälsa och är fysiskt svagare. Det vi kunde se är att liknande gäller människor i socialt utsatta områden, sannolikheten att de dör var högre redan innan pandemin, säger hon.

I studien har forskarna, utifrån detaljerad mikrodata från Statistiska centralbyrån (SCB) och dödsorsaksregistret från Socialstyrelsen, kunnat dra slutsatsen att risken för dödsfall inte var högre bland de som bodde i socioekonomiskt svaga områden om man tar med i beräkningen att de redan från början har en högre sannolikhet för att dö här. Charlotta Mellander och hennes kollegor menar att det inte har tagits tillräcklig hänsyn till det i tidigare studier.

– Det har framställts som att pandemin slog hårdare mot dessa områden. Men sannolikheten att dö av just covid var generellt inte högre här, utan man har högre risk att dö till att börja med. Det har inte riktigt framgått tidigare, utan det har ofta framställts som en situation som rådde speciellt under pandemin, säger hon.

Högre dödlighet bland vissa

Dock visade studien från Jönköpings internationella handelshögskola att sannolikheten att dö av covid-19 bland vissa grupper faktiskt var högre än för snittet även när man tog den generella risken i beaktning. Men Charlotta Mellander menar att det inte var ett särskilt bostadsområde som stack ut, utan att en viss etnisk bakgrund ofta istället var den gemensamma nämnaren. Framförallt hade personer med ursprung från Östafrika högre sannolikhet att dö med covid.

– Det här är grupper som ofta bor i marginaliserade områden, och därför kan det se ut som att det finns en områdeseffekt, säger Charlotta Mellander.

Slutsatsen att vissa områden är mer sårbara är ändå inte fel, menar hon. Men det är viktigt att se att sårbarheten inte bara är kopplad till en viss sjukdom.

– Problemet är större än så, och det är en viktig lärdom.

Nio år kortare livslängd

Att det finns ojämlikhet när det gäller hälsa och risken att dö är känt sedan tidigare. I Göteborg har kommunen sammanställt en Jämlikhetsrapport som visar att skillnaderna i medellivslängd är stor mellan olika områden. 

I till exempel det socioekonomiskt utsatta Bergsjön lever kvinnor nio år kortare än kvinnor på Norra Älvstranden. Men att det därmed går att slå fast att majoriteten av de som bor i utsatta områden har högre risk att dö i förtid är inte riktigt sant, enligt Mikael Rostila, professor i folkhälsovetenskap och docent i sociologi på Stockholms universitet.

– Det är ganska komplext. Det man kan slå fast är att utbildning, inkomst, social klass och yrkesposition spelar roll. Lågutbildade lever fem till sex år kortare än högutbildade. Många i utsatta områden har låg inkomst och låg utbildning, men många har också utländsk bakgrund, och där är mönstret inte lika tydligt.

Det omvända kan gälla

Mikael Rostila kallar det en hälsoparadox.

– Studier baserade på födelseland visar att många grupper lever längre än svenskfödda. En studie jag var med och gjorde under pandemin visade att det även gällde många migrantgrupper. De hade en högre dödlighet i covid, men när vi tittade på dödligheten bortom det var den istället lägre än för svenskfödda.

Den nya forskningen från Jönköpings universitet har han själv inte tagit del av ännu, men han håller med om att ojämlik hälsa inte bara är ett problem relaterat till covid. Däremot tror han inte området i sig är det viktigaste – utan att människor med sämre socioekonomiska förutsättningar sorteras in i utsatta bostadsområden.

– Där är det tydligt. Materiella resurser, tillgången till sjukvård, , levnadsvanor som rökning och alkoholkonsumtion, sociala nätverk, ett jobb som sliter, det är i hög grad sådant som spelar in för livslängden och hälsan.