Det går att stärka sitt eget skydd mot desinformation. Det slås fast i en ny studie från Oxforduniversitetet i Storbritannien.
Det man undersökt är om riktade psykologiska interventioner mot desinformation online kan stärka ungas långsiktiga motståndskraft. Svaret man kommer fram till är – ja och nej.
Vad man fann var att effekten av lärdomarna vattnades ut över tid, men att påminnelser via textmeddelanden, korta klipp som exponerar de manipulativa och emotionella tekniker som ofta används, såväl som interaktiva spel där deltagarna fick lära sig känna igen desinformation, fungerade förvånansvärt väl för att förbättra kvarhållandet av vad deltagarna tidigare lärt sig i ämnet.
Experten kluven
Internetanalytikern Mattias Beijmo är dock kluven till studien.
I förra veckan släppte Internetstiftelsen rapporten ”Svenskarna och internet” som kommer fram till att tre av tio svenskar tycker det är svårt att avgöra om material är sant eller falskt i sociala medier – en siffra som Mattias Beijmo misstänker är i underkant. Mot bakgrund av detta resultat tror han att studier som den från Oxforduniversitetet, där det framkommer att det faktiskt går att med resultat lära folk om hur och på vilket sätt de blir lurade, på sätt och vis är bra.
Problemet är att ”Svenskarna och internet” är en självskattningsstudie.
– Jag tycker tre av tio låter väldigt lågt, men det är en självskattningsstudie och då blir det lätt så. Vad man egentligen frågar är ju: Blir du lurad på sociala medier? Det är klart att många slår ifrån sig och svarar: Nej, det blir jag inte. Jag menar, är det något man lär sig redan på grundkursen i statistik, så är det att självskattningsstudier har ett begränsat statistiskt värde.
Dessutom ifrågasätter han avsändaren av Oxfordstudien.
– På sätt och vis är det här en bra studie som visar hur desinformation fungerar och hur vi kan stå emot den, men man behöver vara medveten om vem som finansierar den här studien. Det är nämligen bland annat Google, genom deras lobbyavdelning Jigsaw.
Ett kommersiellt ställningstagande
Problemet med det, enligt Mattias Beijmo, är att techjättar som Google har makten att göra bra mycket mer än att sprida kunskap om hur desinformation ser ut och fungerar – men att de tagit ett kommersiellt ställningstagande om att inte göra det.
– Det bästa vore om Google och de andra techjättarna såg till att hålla efter det här med desinformationen på sina plattformar själva istället. Men det har man bestämt att man inte ska göra.
Men är det realistiskt då, med tanke på mängden information på de här plattformarna?
– Ja, Mark Zuckerberg sa för bara ett par år sedan att det med hjälp av AI var realistiskt att hålla efter det här någorlunda. Han sa det till och med i en utfrågning inför den amerikanska kongressen. Men det här var innan Donald Trump blev president. Nu ska han ju inte, och inte heller Google, hålla efter det här så mycket, för att det citat ”hämmar yttrandefriheten”. Så för att svara på din fråga: Är det inte bra att de gör det här? Nej, för det är mer en PR-grej. Det finns andra, mer kraftfulla saker de skulle kunna göra.
Med det sagt tycker Mattias Beijmo ändå det är bra om vi lär oss hur desinformationen hamnar på våra skärmar, hur mekanismerna bakom den ser ut och hur vi känner igen den.
– Lärdomarna i den här studien ger ändå någon slags hopp om att det går att förändra, men det krävs mer än traditionell källkritik för att lyckas med det, säger han.
