– Väldigt lite är känt om nocebo som brukar beskrivas som placebos onda tvilling, förklarar Charlotte Blease, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
Därför har hon tillsammans med kollegor vid Brown University i USA och Zürichuniversitetet i Schweiz skrivit den lättillgängliga boken ”The Nocebo Effect: When Words Make You Sick”.
– En stor del av orsaken till att vi ville skriva den här boken var att det finns så otroligt lite research på området, och vi tror att såväl läkare som patienter behöver bry sig mer om vilka ord de använder för att beskriva sjukdomar och symptom. Eftersom det finns risk för negativa självuppfyllande effekter, säger hon.
”Var troligen bara åksjuk”
För att nämna ett konkret exempel på hur nocebo kan fungera, och på hur effekten kan hindras i sin linda, tar Charlotte Blease ett personligt exempel från en bussresa hon nyligen gjorde från Belfast till Dublin.
– Jag började känna mig sjuk och illamående på bussen, men istället för att gå in i den känslan och börja oroa mig för det, försökte jag tänka på något annat, och det fungerade faktiskt! Förmodligen var jag bara åksjuk, säger hon.
Ett annat, lite mer vetenskapligt exempel härrör från en studie som gjordes på patienter under covid-pandemin. Det man kunde visa var att så många som tre fjärdedelar av de rapporterade biverkningarna av covidvaccinet i själva verket kan ha berott på noceboeffekten.
Studien gjordes på över 45 000 deltagare, där ungefär hälften fick saltlösning istället för vaccin. Det intressanta var att många av dem ändå upplevde biverkningar som illamående och huvudvärk.
– Om det här berodde på noceboeffekten eller inte är inte helt klarlagt än. Men det är intressant att så många personer rapporterade biverkningar trots att de inte fått något vaccin, säger Charlotte Blease.
”Man kanske kan fråga patienten hur mycket de vill veta om sin sjukdom eller om möjliga biverkningar av en medicin, för alla vill inte veta allt negativt som kan komma att hända”, säger Charlotte Blease, vid Uppsala universitet.
Vill inte gaslighta sjuka
Samtidigt vill hon inte dra för stora växlar på noceboeffekten och därmed riskera att peka finger åt patienter som inte är inbillningssjuka.
– Om vi säger till patienter att sjukdomen bara finns i ditt huvud, skärp dig, riskerar vi att ägna oss åt medicinsk gaslighting. Oftast när läkare resonerar på det här sättet beror det på bristande kunskaper inom vissa områden, så nej, vi får inte överdriva effekterna av nocebo – det vore ett stort misstag.
Det vi kan lära oss av studien är att ord – hur vi beskriver saker – kan spela en avgörande roll, menar Charlotte Blease.
– Jag tror det spelar en avgörande roll i hur folk upplever sina symptom. Om vi förutser en negativ påverkan på vårt välbefinnande kommer det att ha psykologiska effekter på hur vi mår. Det är väldigt gammal, välkänd kunskap.
”Människor vill inte bli ljugna för”
Miljonfrågan är hur läkarvetenskapen ska komma åt noceboeffekten utan att beskylla patienter för hypokondri och inbillningssjuka.
– Samtidigt som vi är sanningsenliga och ärliga – för människor vill inte bli ljugna för. Jag tror att en väg att gå för läkarkåren är att börja uttrycka sig på ett bättre sätt. Istället för att säga ”många patienter får biverkningar av den här medicinen” kan man till exempel säga ”de allra flesta får inte biverkningar, men en liten minoritet får det”, säger Charlotte Blease.
